Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Ty någon utredning hårutinnan har icke kunnat erhållas genom äldre
undersökningar, enär man hittills icke haft aning om inkubationstidens
stora längd vid flertalet af de sjukdomsfall, som inträffa i de
nordliga länderna. Om åter detta förhållande, hvaråt vi här ofvan egnat
särskild uppmärksamhet, tages i betraktande, finner man lätt
möjligheten deraf, att mikrofyten kan af personer kringföras och sålunda
spridning af den samma ega rum genom samfärdseln på något annat
sätt än medelst omedelbar öfverflyttning från en person till en annan,
utan att förhållandet skulle genast springa oss i ögonen.
Låtom oss nu tillse, huru vida icke några fakta förefinnas, som
häntyda derpå, att samfärdseln uti det i fråga varande hänseendet
under stundom kan vara af betydelse.
Naturligtvis böra vi här hemta våra iakttagelser från de delar af
landet, i hvilka frossan ej är inhemsk. Gifva vi t. ex. akt på
farsotens första uppträdande i Dalarne under de särskilda frossperioderna,
för så vidt som läkarnes embetsberättelser till Sundhets-Collegium
derom gifva oss kännedom, så finna vi, att bland det dalfolk, som å
främmande ort sökt arbete, en ovanligt stor mängd sjukdomsfall efter
hemkomsten inträffade redan det år, som föregick sjukdomens
utbrytande bland personer, som aldrig vistats utom orten. I Norrland
åter bruka epidemiernas utbrott föregås af sjukdomsfall bland sjömän
och arbetare från sydligare orter. Hvad som nu i synnerhet talar
derför, att sist omförmälda personer medfört frossmikrofyten till de
i fråga varande orterna, är den omständighet, att frossans epidemiska
uppträdande i Norrland vanligtvis tagit sin början vid och ofta
inskränkt sig till vissa, vid kusten belägna lastplatser, bruk eller sågverk,
hvilka stå i sjöfartsförbindelse med sydligare orter, äfvensom till
sådana kustbyar, som på grund af sitt läge, ofta anlöpas af sjöfarande 1).
Också framhålla flere af dessa orters läkare såsom sannolikt, att
sjukdomen blifvit till orten införd af frossjukt sjöfolk. Så berättar S.
Landgren om frossans uppträdande i Neder-Kalix år 1855, det
första med säkerhet kända frossår, som denna ort haft: ”Frossa visade
sig i distriktet först vid Risö hamn, belägen vid Kalix-elfs mynning.
De första insjuknade påstås hafva varit två sjömän, som vid fartygets
inlöpande i hamnen redan länge haft frossa. Under hösten samma
år utbredde den sig till öfriga vid kusten belägna byar, hvilkas
invånare nästan allmänt varit deraf angripne”* 2). Och E. Håkansson
]) Man jemföre de sid. 236 här ofvan anförda exemplen.
2) Sund. Coll. Ber. f. 1862 s. 39.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
