Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
stuga någon tid efter det ett par vandrande gesäller, som ledo af
frossa, under några dagar herbergerats i denna stuga 1).
Om man än således måste erkänna, att samfärdseln kan vara ett
spridningsmedel för frossmikrofyten, så är den dock med säkerhet
icke det enda och ej heller det vanligaste. Frosspandemiernas
uppträdande och snabba utbredning skulle nämligen ingalunda kunna under
sådant antagande förklaras. Vi må då rikta vår uppmärksamhet på
det andra af oss nämnda transportmedlet, nämlingen vinden.
Gifva vi till en början akt på förhållandet inom Sverige, så
Öf-vertygas vi snart derom, att malaria-infektionsämnet
(malaria-mikro-fyten med eller utan färdigbildadt giftämne, i senare fallet alltid
lef-vande) i allmänhet icke kan med bibehållen förmåga att inficera
öfver-föras medelst vindarne ifrån en frossort till inbyggarne å andra orter.
Såsom vi redan ofvan framhållit, är frossan nämligen ej mindre till
sin epidemiska än sin endemiska förekomst beroende af markens
beskaffenhet. Exempelvis vilja vi hänvisa pä de såsom malariahärdar
mest beryktade orterna i vårt land, nämligen vissa delar af Kalmar
län. Enligt läkarnes enstämmiga vittnesbörd förekommer frossan
der-städes nästan uteslutande utefter kusten och endast ganska sällan längre
upp i landet1 2). Kunde nu vindarne öfverföra infektionsämnet i någon
större skala till inbyggarne å andra orter, så vore det oförklarligt,
hvarföre ej folket längre iu i landet oftare insjuknar i frossa.
Exempel på samma sak, hemtade ifrån Italien och Norra Amerika, har
Hirsch lemnat3).
Yi måste likväl akta oss att, såsom ofta sker, af dessa i de
tempererade klimaten gjorda iakttagelser draga alltför allmänna slutsatser.
Ty om än frossmikrofyten icke hos oss kan med bibehållen
infektions-förmåga af vindarne kringbäras, så kan sådant dock ganska väl ega
rum i de tropiska och subtropiska länderna, hvarest allehanda små
organiska kroppar på grund af den ytterliga torkan under den heta
årstiden och de i dessa länder vanliga ytterst häftiga stormarne måste
med största lätthet och i särdeles stor mängd blifva satta i rörelse
och spridda vida omkring. Att vindarne i de 6vdligare länderna kunna
på kortare våglängder transportera frossämnet är också en genom
gjorda iakttagelser fullt konstaterad och dertöre allmänt erkänd sak4).
1) Sundh. Coll. Ber. f. 1860 sid. 56.
2) Jfr sid. 124 här ofvan.
3, Se Hirsch, A., Hist.-geogr. Pathologie. I. Erlangen 1860, sid. 49.
4) Hirsch o. c. I s. 47—49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
