Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
År. Orter. Källor.
1850—51 Brasilien Alexander i Schmidt’s Jahrb. B.
LXXII s. 114.
1850—52 „ (Rio m. fl. orter) . . Bourel-Ronciére, o. c. XVIII p. 449, XIX p. 297.
1850-56 ”Lower Amazons from Para Bates, Naturalist on the Amazons. II London 1863 s. 409.
to the Rio negro” . . .
1851 Chili Hirsch; o. c. I s. 58.
1869—70 „ (Rio) ibid.
1871-72 „ (Amaz.fl:ns mynning) / Galt, Malarial Disorders of the Ma-
Peru (Iquitos) ] 1 raöon Valley. Americ. Journ. of i med. scienc. Philadelphia 1873 s.
112.
Den äldsta kända frosspanderai, som öfvergått Europa, tillhör år
1558. Om denna berättar Palmarius: ”tota Europa febribus variis
maxima ex parte intermittentibus iisque diuturnis jactata est” 1). Redan
om denna epidemi känna vi, att den föregåtts af en svårartad
raala-riafeber-epidemi i Brasilien. Bourel-Ronciére yttrar om den
samma: ”dans les anciennes chroniques du Brésil, on voit une
epidé-mie intense de fiévres pernicieuses sévir déjå en 1556”.
Med undantag för ett par, dock ganska vigtiga notiser från senare
hälften af förra århundradet äfvensom en kort notis från år 1808 har
det icke lyckats oss att vinna någon kännedom om tiderna för
malariafeberns epidemiska uppträdande i Södra Amerika före innevarande
sekels fjerde quinquennium. Men den epidemi, som då herskade i en stor
del af Amazonflodens område, åt minstone i dess nordliga tillflödens,
var så svår att, enligt hvad Martius berättar, endast få af
indianerna vid floden Yupurå voro fria från enorma ansvällningar af mjelten
och lefveru, och att, enligt Spix, befolkningen kring Rio Negro nästan
helt och hållet utdog. Huru vida denna epidemi fortfor något eller
några år in på 1820-talet, är oss icke bekant1 2). Det synes emellertid
icke vara osannolikt, att den af Barclay omtalade epidemien, som
år 1824 härjade på St. Thomas, utgjort en fortsättning norrut af
denna epidemi inom Amazonflodens område. På St. Thomas synes
frossan eljes icke hafva någon för en tropisk ort synnerligt stor freqvens.
Äfven 1843 års epidemi var ytterst våldsam. Rendu skrifver
derom: ”dans 1’aunée 1843, å Guarapa et å Macapa, sur la rive gauche
de PAmazone, des populations indiennes tout entiéres furent détruites
par les fiévres occasionnées par le débordement des riviéres”.
1) Palm arias J., De morbis contagiosis libri YII. Francofurti 1601 p. 398.
2) Martii färd på Rio negro gjordes i början af Februari 1820.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
