Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
epidemi i Brasilien ”le desséchement des marais, devenu plus étendu
depuis quelques années, pat* suite de la rareté des pluies” *). Men
man skulle ock derjemte kunna vänta sig, att nägra våldsamma
naturtilldragelser i dessa länder stundom skulle inträffa, som medföra
samma resultat; och sådana finna vi i jordbäfniugarne. Man känner
ju, hvilka stora förändringar i sjöarnes vattenstånd och således äfven
i de omgifvande nejdernas fuktighet, genom dem förorsakas. Och
hvilket mäktigt inflytande på frossfebrarnes freqvens rubbningar i
markens fuktighetsgrad kunna medföra, hafva vi ofvan sett. Också
år det en i de tropiska länderna flere gånger gjord iakttagelse, att
raa-lariafebern efter jordbäfningar plötsligt tilltagit i freqvens1 2). Hirsch
anför t. ex. efter Tschudi: ”nach etwas starken Erdbeben entstehen
an der peruanischen Kiiste fast jedesmal neue Wechselfieber oder
Recidive der schon geheilten”. Med skäl kunna vi ju då sätta i fråga,
huru vida ej t. ex. den jordbäfning, som enligt Hum boldt egde rum
i Orinocoflodens område år 1790 3), var egentliga upphofvet till 1791—
92 års malariafeber-epidemi i Westindien, till 1793—94 års epidemier
i Italien, Holland och Danmark, slutligen till de remittenta och
in-termittenta febrarnes plötsliga och allmänna uppträdande sommaren
1794 här i Sverige? Eller huru vida ej soldaternas af Dalregementet
insjuknande i frossa på deras spridda torp i Dalarne våren 1840 ytterst
berodde på någon af de jordbäfningar, som egde rum i södra Amerika
under innevarande sekels sjette och sjunde quinqvennier?
♦ *
Den sjukdom, hvarmed vi nu sysselsatt oss, har väl sedan
långliga tider till baka utgjort mången forskares älsklingsämne, hvarföre
man nu ock ej sällan tyckes anse att något vidare ej äterstode att
upptäcka, än som berodde på mikroskopien eller kemien ensamt. Då vi
emellertid icke dela denna åskådning, utan tvärt om hålla före det
1) B ourel-Ronciére o. c. XIX p. 297.
2) Se härom Hirsch o. c. I. s. 56 samt Griesinger,
Infektionskrank-heiten. Erlangen 1864, s. 13.
3) Humboldt berättar: ”nahe bei der Einraiindung des Caura-Stroms in
den Orinoco, versank im Jahr 1790 (bei einem Erdbeben) ein grosser Strich dicken
Waldes östlich von der Mission von S. Pedro de Alcantara. Es bildete sich dort
in der Ebene ein See, der tiber 300 Toisen im Dnrchmesser hatte”. (Ansichten
der Natur I 1849 s. 49). Det är klart, att dylika nybildade sjöar genom sitt
uttorkande under den heta årstiden skola erbjuda malaria-mikrofyten en ypperlig
jordmån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
