Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallpojken och älfvekungen. Med 17 teckningar af Elsa Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han alla sina får samlade. Han var häröfver
hjärte-ligen förnöjd, och på hemvägen klingade han
gladeligen med sin bjällra och sjöng sina vackraste
visor. När han kom fram, tittade han uppåt
slotts-fönstren, och han fick då se, att den lilla
prinsessan stod däruppe igen och lyssnade till hans
kvin-tilerande. Men han låtsade om ingenting ntan dref
sina får till fållan. Där stod öfverste fävaktaren
och väntade. Då han fann, att inte ett enda får
hade kommit bort, vardt han mäkta förvånad.
— Det var konstigt, sade han; tre dagar i rad
har du haft lyckan med dig, så nu behöfver man
väl inte vara orolig för dig längre, kan jag förstå.
— Nej, det tror jag allt du kan vara lugn för,
svarade pojken.
— Ja, det ser så ut, sade öfverste fävaktaren.
Men fjärde dagen gick det vallpojken ändå
bättre. ’ Tidigt på morgonen dref han till skogs, och
fram på middagen satte han
sig på sin lilla gröna kulle.
Rätt som han där satt, fick
han se, att prinsessan kom
gående på stigen och hade
med sig ett litet lamm, som
var så hvitt som snö. Hon
tittade sig omkring, och det
såg ut, som om hon letade
efter någon. Pojken sprang
upp och tog mössan af sig.
Då prinsessan blef honom
varse, vardt hon glad.
— God dag, sade hon;
det var just dig jag letade W/
efter. Det här är mitt lilla
2Jd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
