Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svarta skrinet och det röda. Med 18 teckningar af Jenny Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordning, tog hon sitt lilla skrin och ställde det’på
den plats, där hon tyckte det passade bäst.
Nyliken hade hon varit hela dagen, men hon hade inte
vågat titta i skrinet, förr än hon hade det på sitt
rätta ställe. Nu ville hon ändtligen ha reda på hvad
som fanns där inne, och hon satte därför nyckeln
i hålet, vred om och lyfte försiktigt på locket. Men
dä skall man veta hon fick se på annat! Skrinet
var fullt af guld och pärlor och ädla stenar, och
där funnos både bälten och ringar och allt fint
och dyrbart, som tänkas kan. Och när locket
ställdes öppet, så flög guld-skenet upp i takåsen och
utefter väggarna, och rundt omkring vardt det bara
glänsande guld, så att höns-huset i en blink blef
mycket grannare än den grannaste kungasal.
Nu bodde flickan som i ett riktigt slott, och
det lyste af hennes hönshus, så att alla undrade,
hvad det kunde vara för en liten sol. Snart var
ryktet härom ute öfver hela bygden, och det dröjde
inte många dagar, innan där stod som en ström
af människor, som kommo dit för att se och
beundra flickans prakt och härlighet.
en de som tittade allra mest på guldskenet
ifrån flickans hönshus, det var nog käringen
och hennes dotter ändå! Och ju mer de tittade, dess
mer skar det dem i ögonen. De blefvo riktigt sjuka
däraf och kunde till sist hvarken äta eller sofva.
Käringen låg hela nätterna vaken och förargade
sig öfver sin styfdolter.
— Om jag kunde begripa, sade hon för sig
själf, hvad det är för märkvärdigt med det där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
