Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jättestugan med korftaket. Med 9 teckningar af Karl Aspelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långt fram, så skola
vi allt ha oss ett mål
mat. Gråtit och
svultit, det ha vi gjort nog.
Kom nu!
Han tog henne vid
handen och drog
henne fram till stugan.
Hon stretade emot och
började på nytt att
gråta.
— Tyst, tjrst, sade
pojken, du skall få se,
att det inte är så
farligt. Ställ dig nu här
och håll upp
förklädet, så skall du få mat,
så att det räcker.
Han kraflade sig
upp på taket och
tittade försiktigt ned
igenom rökhålet. Där
sutto jätten och hans
käring igen, och inte
sågo de vackrare och
vänligare ut nu än de
förra gångerna.
Pojken kröp därför
varsamt utför taket.
Medan han kröp,
plockade han några knippor
korf och kastade ned
dem, så att de föllo i
Hickans förkläde. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
