Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jättestugan med korftaket. Med 9 teckningar af Karl Aspelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och damp hufvudstupa ned igenom öppningen. När
flickan märkte detta, vardt hon förfärad och sprang
sin väg det fortaste hon kunde.
— Jo, det var mig just en ljus liten fågel, sade
jätten, när han såg pojken komma neddimpande
genom stugtaket. Hör du mor, ta den där
gynnarn och göd honom väl, så få vi oss en skön
kycklingstek endera dagen.
Ja, det var häxan gärna med om. Hon steg
upp och tog pojken i armen och bar honom så
in i en kammare. Där skulle han sitta på
gödning, tills han blef fet nog. Men när hon hade
släppt in honom i kammaren, visste hon inte, hvad
hon mer skulle ta sig till med honom. Hon stod
därför en stund och ref sig bakom öronen.
— Hör du, hvad skall man göda sådana här
kycklingar med, när man vill ha dem riktigt feta
och goda? frågade hon.
— Med nötkärnor och söt mjölk, kära mor,
svarade pojken.
— Ja visst, ja visst, sade häxan. Nötkärnor och
söt mjölk skall du ha, det borde jag ju själf ha
begripit.
Hon gick nu efter nötkärnor och söt mjölk och
satte in till pojken.
— Nu är du så god och äter, så att du blir
riktigt läcker och frodig, sade hon.
— Jag skall göra mitt bästa, svarade pojken,
det skall bli en kycklingstek, som ni minsann
skola få slicka er om munnen efter.
Hvar dag fick han nu så mycket nötkärnor
och söt mjölk, som han någonsin kunnat önska
sig. Han smorde sig och åt af hjärtans lust och
mådde som en riktig prins. Snart var han lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
