- Project Runeberg -  Svenska folksagor / Samling 1 /
211

[MARC] Author: Fridtjuv Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prins Hatt under jorden. Med 32 teckningar af Elsa Beskow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var hon allt jämt, och så fort kungen vände
ryggen till, var hon strax framme med sina ideliga
frågor igen.

När så bröllopet hade stått i tre dagar,
började prinsessan längta hem till sin kära prins Hatt.
Och knappt hade hon önskat sig hem, så
svängde den gyllene vagnen fram på gården.
Prinsessan tog farväl af sin far och sin styfmor och af
sina systrar och af alla bröllopsgästerna. Därefter
satte hon sig i med sin lilla gosse i famnen, och
sedan bar det i väg med henne öfver berg och
dal, och innan hon visste ordet af, var hon redan
framme vid den gröna hasselbusken. Där steg hon
ur, vagnen försvann, och marken öppnade sig. I
nästa ögonblick stod hon med sin son i sitt eget
hem igen, de tre löfven spelade sin sköna sång, och
prinsessan tyckte, att det var mycket härligare här
nere i underjorden, än det hade varit där uppe i
kungsgården. Men dubbelt härligare blef det om
kvällen, när prins Hatt kom hem och hälsade henne
välkommen och berättade, att hans tankar aldrig
varit ifrån henne, hvarken natt eller dag, och när
hon kunde få säga honom detsamma tillbaka.

Så led det åter en tid, och prins Hatt och hans
prinsessa lefde glada och lyckliga med hvarandra.
Allt hvad prinsessan önskade sig, det fick hon, så
fort hon tänkte därpå, och kände hon sig någon
gång sorgmodig och ensam, så behöfde hon bara
lyssna till de tre sjungande löfven eller se på sin
gosse, så blef hon strax lycklig och munter igen.
Och än lyckligare blefvo både hon och prinsen,
då de om en tid fingo sig ännu en liten son.
Prinsessan blef aldrig trött att pyssla om sina små
barn, och hela dagen igenom gjorde hon ingenting

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:54:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bffolksaga/1/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free