Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Material som medföljt häftena - Forntidens Saga — nutidens Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Forts. fr. omslagets IV:e sida.)
- Tycker du om björkarna, då de få nya gröna löf?
Tycker du om granen, som sträcker sina stora grenar
öf-ver dig? Håller du inte af hela den stora, susande
skogen med alla dess muntra djur?
— Jo, mor.
— Tycker du om Boabäcken,- där du brukar plaska
omkring barfota och göra fördämningar och bygga kvarnar?
— Ja, sade Sven. och såg glad ut.
— Tycker du om Glimsjön, där du får åka skridskor
om vintern, då isen ligger blank och fin, och där du om
sommaren får bada och plocka näckrosor och fånga kräftor
och ro med far i den hvita båten ?
— Ja visst, mor.
— Tycker du om det gamla kastanjeträdet, där du brukar
klättra och kriga med Kalle? Och ditt lilla äppleträd och
trädgårdsland och kullen, där du brukar sätta din flagga? Håller du
af den här lilla röda stugan, där far och mor och du och Lisa bo?
—-Ja, mycket.
— Ser du, Sven, allt detta, som du håller så mycket
af, det är en bit af ditt fosterland. Nu älskar du den
lilla biten, du känner till. Snart skall du lära känna mer,
och då skall du nog också älska mer. Spring ut ett tag
på backen och se på ditt land, som du fått af Gud, hur
vackert det är, och hur mycket du älskar detl
—• Mor, nu förstår jag, sade Sven. Han sprang ut på
backen, där björkarna började löfvas, och såg sig rundt
omkring, som hade han aldrig varit där förr. Bakom
björkdungen låg furuskogen stor och mörk med solsken
öf-ver topparna. Nere i dalen låg sjön med glittrande vågor.
Bortom sjön syntes blånande berg. Det spirade grönt på åkrar
och ängar, de gula hästhofvarna stodo utslagna och lyste i
långa rader, backen var hvit af sippor, solen sken varmt,
och en fågel drillade till strax öfver hans hufvud.
Sven stod stilla och såg med stora allvarliga ögon.
Sven såg på sitt land, och han tyckte, att det var
vackert, och han visste alldeles säkert nu, att han älskade det
___–––1_ ‘__1__________i. ttH___ 1- LIO. T______
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
