Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
och värderikaste åtgärder till befrämjande af landets odling och
välstånd.
Öfver de oberoende af strömrensningBarbeten verkställda kärr
och mossodlingar, hvilka i ett sammanhang med de foregångue
lämpligast här torde böra omtalas, saknas mera detaljerade upplysningar,
emedan de vanligen af enskilte och i mindre skala för gången blifvit
företagne. År 1840 finna vi dock ifrån styrelsens sida en närmare
uppmärksamhet egnas åt de vidsträckta kärren i länet och
angelägenheten af deras odling. Nämnde år finna vi en ifrån Sverige
inkallad agronom, jemte länelandtmätaren, beresa länet saml
undersöka åtskilliga kärr i Kuopio, Nurmis, Pjelisjärvi, Tohmajärvi
och Kesälax. Sålunda undersöktes Soinsuo och några andra kärr
i Hildulanlax by nära Kuopio stad; några mindre kärr emellan
Hangamäki och Palomäki gästgifverier samt Suurisuo mossa i
Nurmis socken; Egyptinkorpi i Pjelisjärvi, Walkiasuo uti Tohmajärvi
och Kurkisuo i Kesälax; öfver hvilka sedan beskrifning till
styrelsen inlemnades jemte anvisning, att efter deras särskilta
beskaffenhet göra dem fruktbärande, antingen till skogs-eller
gräsväxt, eller ock åker, samt i alla händelser genom vattenaflopps
beredande och uttorkning aflägsna deras klimatet förderfvande
osunda och frostspridande utdunstningar. För att uppmuntra och
hefrämja kärrodlingen anslogs for Kuopio, likasom for åtskilliga
andra län, år 1842 årligen 1200 rub.; hvilken summa 1858 ökades
till 2400. Så mycket vi funnit uppgifvet hade under åren 1848—
1850 i Kuopio härad 1450 tunneland kärr blifvit odlade, och i
Idensalmi härad 750 tid. Att kärrodling i Idensalmi for närvarande
mycket spridt sig intygas af en der bosatt tjensteman, som gjort
den erfarenhet att medan for 10—15 år endast någon enda gård
odlade kärr, numera knappt hvar tredje gård finnes som icke hade
någon kärrodling. För åren 1851—1855 nämnes att kärr- och
mossodlingen i länet varit ganska lifvad, ehuru den mött betydliga
svårigheter i saknaden af nödiga kapitaler; och uppskattas den så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
