Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Särkijärvi, Särkilampi, Sääpärinjärvi, Tanikka, Tienlampi,
Tohmajärvi, Uskaltjärvi, Werkkolampi, Ylimäinen. Tillkomma senare
inmutade: Suuijoki, Kattilankoski insjö, summa 71.
I Pelkjärvi uppges såsom malmfyndige Jäoisjärvi, Pelkjärvi,
Ruokojärvi, Römie, summa 4; och i hela häradet 176.
Således inom länet 491 sjöar, träsk och vattendrag såsom
veterligen jernmalmfyndige, hvarvid dock bör märkas, att några,
såsom sträckande sig till mera än en socken äfven flere gånger
blifvit uppgifne.
Jernhandteringen i länet, till hvilken, såsom
sammanhängande med det föregående, vi nu öfvergå, hvilar nästan
uteslutande på dessa landets egna af ålder kända jerntillgåagar.
Redan Kalevala sångerna veta omtala jernets tillgodogörande ur myra
och sjö. De i dem befinteliga svafvel- och magnetkislagren
erbjödo äfven för Kuopio län rikt råämne för denna industrigren
och tyckas de äfven här blifvit tidigt anlitade. Kon. Gustaf I
föreskref år 1555 att hvarje fjerding i Nyslotts län, jemte andra
utskylder, skulle erlägga 3 Lisp. jern, hvilket bevisar att
jernhandteringen, hvilken endast kunde grundas på myr- och
sjömalm,, då icke var okänd. Efterhand tyckes denna
husbehofs-jerntillverkning hafva upphört inom Kuopio län, der Strömsdals
bruk, privilegieradt 1746, försåg orten med jern och Svensk
vara likaså torde hafva konkurrerat, hvarföre bergskollegium i
Sverige mot slutet på sista seklet fann nödigt att fösta
uppmärksamhet vid jernverksrörelsen å dessa aflägsna orter. År 1792
affärdades nemligen Direktören Karl Rinman till Finland för att
undersöka bruksdriften vid Strömsdal och ortens tillgångar på
sjö- och myrmalm. Efter undfående af Rinmans
embet&herät-telse, deri det ibland annat heter, att ortens innevånare
förklarat sig hugade, att tillverka jern, »allenast de finge tillstånd
dertill, blefve underrättade om den rätta methoden ock tillika
försäkrade att ej någon ny utskyld dem derföre pålades", anmoda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
