- Project Runeberg -  Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten / Tionde och sista häftet /
139

(1857-1864)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

139

beltlgna och kunnat till åkerjord uppgöras. Att sedermera
utvidga dessa åkrar har i anseende till landets förenämnde
beskaffenhet varit omöjligt Ej heller kan landtmannen här
vidmagt-hålla större åkrar, emedan de för deras svaga jordmon tarfva
mycken gödsel, hvaraf åter ganska ringa tillgång finnes af den
orsak att landtmannen i brist af ängar och ängsmarker å denna
ort icke kan samla kreatursföda för en emot åkrarnes vidd
lämpad ladugård, utan måste nöja sig med få kreatur, hvilkas
uppehälle öfver en här påstående lång vinter, ofta till nio (?)
månader, ändock sysselsätter mången hushållare, och hvarföre
gödningen knappast förslår till de förr upptagna små åkrar. Kärr
finnas här väl äfven, men förutan det de flesta anten ligga jemnt
med vattenpasset, eller emellan stora backar och berg, så att
intet utfall kan fös, har landtmannen, som härtills saknat all
handel och rörelse härstädes, ej eller haft förmögenhet till
kärr-odlingar å de få ställen, der lägenhet dertill gifvits; hvaraf
ingalunda alla hemmansboer sig hugna kunna. Dock är dermed af
en och annan på tjenliga ställen redan böljan gjord. — Af dessa
grunder har landtmannen, som af åkrarne ej kunnat berga halfva
årsfödan, måst idka svedjehygge i skogarne, ofta bort ifrån
bol-städerne. Å de ställen, hvarest funnits grof och tät skog har
sveden vid itändandet uti torra somrar sjelf afbrunnit, men der
skogen åter varit gles och då våta somrar infallit, har
afbrän-ningen måst ske med välterstockar, hvartill ej nyttjas annat än
af solen torkade träd och vindföllen, hvilka uti våra skogar
finnas i öfverflöd. En sådan vältring hos oss har måst ske tidigt
om våren, ofta innan kälan hunnit ur jorden, hvarföre ock
gräsvallen endast blifvit af bränd, utan att matjorden deraf tagit
minsta skada. Fast häldre kunna otaliga exempel uppgifvas, att då
barrskogar blifvit medelst vältring afbrände, plöjde och besådde,
har der i stället växt löfskog, hvars nerfallna bladers
förmultning förvandlat jorden till den bästa svartmylla. Då vi nu måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfnes/10/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free