Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
att hvad den varit derunder, äfven i bättre år haft ett deficit i
brödfödan till följd, hvilken gjort införsel af spanmål samt
begagnande af brödsurrogater oundgängliga.
Att under sådana förhållanden svedjandet utan men för
folkets subsistens skulle kunna minskas och tio år härefter
inskränkas inotn de af skogsförordningen utstakade gränsor anse
vi otroligt. Med bekymmer ser man äfven der å orten denna
tid till mötes, i händelse på den utföstade tiden föreskriften
skulle gå i verkställighet och icke uppskof vinnas.
Väl hade i bredd med svädjandet äfven kärrodlingen
fortgått, och vi böra anse den än saknade till utsäde behöfliga
marken af 17000 tunneland hafva vunnits genom kärrodling. Men
som till denna handtering behöfvas större ressurser, och åtgår
längre tid innan det afsedda ändamålet vinnes, kan den endast
långsamt framskrida. Att ett sådant framskridande af
kärrodlingen i sjelfva verket eger rum, samt att svedjandet efterhand
af-tar, derom äro också uppgifterne enstämmiga. I guvernörens
fem års berättelse för 1851—1855 uppges suppositionsvis 5000
tunneland odlade kärr, dervid 1200 rubel årligen af kronan
varit anslagne till understöd, åren 1856—1860 att omkring 20000
tunneland mossor och kärr blifvit mer eller mindre afdikade,
samt dels för odling beredde, dels redan uppodlade. Till dessa
företag hade kronan under qvinqvenniet bidragit med omkring
15600 rubel och 500 mattor mjöl, Deqemte hade, för att till
odlingsföretag användas till välmående jordbrukare såsom lån
utgifvits 2683 tunnor spanmål och 6403 mattor rågmjöl. Deremot
finna vi för 1851—1855 uppgifvet, att svedjandet, ehuru i
aftagande, idkats ganska betydligt, särdeles i Karelska andelen,
der det ännu utgör en hufvudsakelig näringskälla; men uppgift
öfver svedarnes area saknas, troligen emedan man tviflade*på
de erhållna uppgifternes pålitelighet. Uti följande berättelse finna
vi deremot uppgifvet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
