Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
potatesskörden utföll mindre lönande. Afkastningen blef derföre
redan for detta år något knapp för behofvet, som den
officiella berättelsen nppger.
I foljd af kall och regnaktig väderlek under våren hade
rågväxten glesnat och under sommaren 1856 endast långsamt
framskridit, hvarjemte den under blomningstiden varit utsatt för
ofta ganska starkt regn, hvilket icke allenast gjort hinder for
blomningens framskridande och åstadkommit ojemn mognad, utan
jemväl efter börjad sädesbildning kullslagit den, hvarpå siuteligen
några frostnätter i slutet på Juli på särskilta ställen, i
synnerhet å kärrodlingar skadade densamma. Följden blef att
rågaf-kastningen minskades med Vs^el, och flerestädes med hälften
af vanliga skördebeloppet, hvarutom ett uthållande regn under
skördetiden framkallade mälta och grodd i axen, hvarföre denna
säd för att bli begagnelig måste uppblandas med äldre besparad
säd eller från andra orter anskaffadt mjöl. Emellertid hade ett
högt sädespris å utskeppningsorterne under föregångne sommar,
under forväntan på vanlig skörd, föranledt försäljning af äldre
besparingar; hvarföre i behofvets stund sådana saknades.
Härtill kom att frosten i Augusti månad förstörde vårsädet, samt
att poteternes upptagning fördröjdes genom den regniga
väderleken, hvarpå hastig frost infräffade, innan med upptagningen
hunnits. Sålunda uppkom 1856 års missväxt, och var det
för-nämligen länets norra och östra delar, der brist på brödföda
svårast ansatte befolkningen. Då om vintern 1857 en af
senatens ledamöter bereste de af missväxt hemsökta delar af landet
för att på stället taga kännedom om den rådande bristen och
foga anstalt om dess afhjelpande, inhemtades ur pastorernes
insände berättelser, nedannämnde förhållande.
I Pielavesi med 12275 personers befolkning kunde endast
20 hemmansboer subsistera med egna tillgångar; 50 hade
medel att köpa brödfoda, men 622 hemmanshushåll voro i behof
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
