- Project Runeberg -  Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten / Andra Häftet /
93

(1857-1864)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93

Sam. Castréns ofvannämnda anteckningar trycktes i Första Tornen
af Sällskapets Handlingar år 4803. — Dermed upphörde väl
Sällskapets litterära verksamhet, åtminstone åt detta håll, för en
längre tid, men återupplifvades omkring år 1816 i både
vidsträcktare och intensivare hänseende. Denna verksamhet fortfor
sedan ungefär till Åbo stads brand 1827 och Universitetets
förflyttning till Helsingfors. Men ännu längre fortvarade dock hågen
för i fråga varande iakttagelser hos de observatörer, hvilka för
Sällskapets räkning och på dess uppmaning först dermed begynt,
och deras anteckningar utgöra de rikhaltigaste källor vi hittills äga
till upplysningar uti landets klimatförhållanden. En talrik samling
af sådana torde befinnas i Finska Hushållnings-Sällskapets arkiv,
ehuru äfven en stor del deraf — i synnerhet af sjelfva
original-anteckningarna eller de förda journalerna — i sednare tider blifvit
t31 Finska Vetenskapssocieteten inlemnade.

Denna Societet upptog nemligen nästan ifrån böljan af sin
stiftelse det öfvergifna fältet till ytterligare och vidsträcktare
bearbetning. Omkring tiden för dess stiftelse, då vigten och värdet af de
meteorologiska observationerna vunno ett så allmänt erkännande
och från regeringarnas sida så frikostigt understöddes, att
mångenstädes och äfven hos oss särskilda observatorier derföre inrättades,
hade några af Europas utmärktare klimatologer begynt att fästa en
större uppmärksamhet vid användbarheten af observationer på
vext-och djurlifvets fenomener i och för klimatbestämningar, anseende
med skäl, att kännedomen om orsakerna till klimatskilnaderna —
de meteorologiska olikheterna — först då kunde anses fullständig,
när man i bredd dermed äfven kunde framställa skilnader i olika
klimaters verkningar på den organiska naturen, samt att man
till och med i <Je flesta fall ur verkningarne med temmelig
säkerhet kunde sluta till orsakerna. Derföre hade Direktorn för
astronomiska observatorium i Brüssel, professor Quetelet såväl
i en särskild skrift, som inför British Association for the advan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfnes/2/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free