- Project Runeberg -  Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten / Fjerde häftet /
XIV

(1857-1864)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XIV

myrmalmer, detta allt Sr ännu olösta frågor. Om man betraktar
Finlands karta och drager en rät linia från Borgå till Brahestad,
så befinna sig Finlands malmförande sjöar, hvilkas antal efter
bergmästareembetets mutsedelsförteckningar uppgår till mer än
1000, alla öster om denna linia, då deremot landet vester om
densamma endast undantagsvis kan uppvisa någon sjö, som vore
malmförande; myrmalmsfölt, som vanligen äro uttorkade sjöar, äro
lika sällsynta. Då ingen orsak är förhanden att förmoda, att just
bergen i norra och östra Finland skulle hysa en större halt af
svafveljern än bergen i södra och vestra delen af landet, så tyckes
man hafva anledning att förmoda, det andra ännu obekanta
agen-tier medverka till sjömalmernas bildniug; att utreda dessa ställa
vi på framtiden. Att sjömalmerne regenerera sig och följaktligen
med rätta höra till den nuvarande jordbildningsperioden är ett
bevisligt faktum; dock fordrar deras återbildning en längre
tidrymd än man stundom höres påstå. Några pålitliga observationer
äro ännu icke i den vägen gjorda.

Kasta vi nu slutligen i allmänhet en blick på Finlands
geognostiska beskaffenhet, så finna vi att dess hufvudmassa är bildad
af granit- och syenitarter af olika korn och utseende. Dessa
bergarter framträda nästan öfverallt i landet, till och med i
trakter, som utmärka sig genom andra bcrgbildningar, såsom t. ex.
skifferarter, rapakivi m. ra. Att uppdraga en gräns emellan båda
är med den närvarande kännedomen af landet omöjligt.

Annorlunda förhåller det sig med de skiflnga bergarteme.
Fastän också alla dessa mer eller mindre anträffas spridda i
landet, har man dock kunnat bestämma några regioner för desamma,
der de oftare och företrädesvis varsnas. Så t. ex. begynner en
skifferregion i Kalvola socken af Tavastehus län och sträcker
sig i vestlig riktning öfver Birkala till Björneborg. Från
sistnämnde ort drager sig en annan dylik region i sydlig och
sydostlig riktning inåt Nylands län. — Vid norra stranden af La-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:55:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfnes/4/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free