Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Lappträsk, Iittis, Mörskom, Elimä och Orlhm&ttila.
Inom Lapptråsk och södra delen af Iittis och Elimä
socknar förekomma föga spår af någon annan bergart än
rapakivi. Nära Salmela gästgifveri och Ratula by i Artsjö
församling bildar denna bergart höga berg, deremot anträffas i
Mörskom och Orihmattila endast lösa block deraf17).
Perheniemi kalkbrott i Iittis socken uppgifves redan i
Birger Jarls tid blifvit bearbetadt och lemnat kalk till Tavastehus
slottsbyggnad8). Kalken är spatig, hvit och grön, samt stryker
i S. W. och N. O. *) Glimmerskiffer och granit utgöra de
närmast omgifvande bergarterna17). Förekommande mineralier äro:
Chondrodit
Pyroxen, grön och kornig.
Tafelspat, grof kristallinisk af hvit, ljusgul och rödaktig filrg.
Uti, Orihmattila socken finnas 2:ne gamla kalkbrott,
belägne nära Rautamäki by å Sommarnäs egor. Kalken är
grof-kornig och ligger i granit17)-
Baseborgs östra härad.
Esbo.
Rådande bergarten i denna socken uppges af Westling vara
gneis (troligen gneisartad granit) och syenit, ofta äfven en
blandning af båda. Ibland lösa stenar träffas ofta rapakivi.
Vid Fannsby förekommer mycket magnetkis med
obetydligt jernmalm 24).
Bergsträckorna vid Mörby och Kjöklaks bestå af granit,
vid Gumböle hufvudsakligast af gneis l9). Vid ett åkergärde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
