Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
genomskuren af smala svafvelkisådror, som af allmogen anses för
silfver 14).
I Totarby (Tylyri?) bagen anträffas derb kalk, som cj ar
fri från små glimmerblad och hornblendekorn 14). På Lill- Totar
egor: finkornig syenitn4).
Lojo storë.
Paavola koppargrufva upptäcktes 1824 af Westling och
belades 1832 med arbete, som slutades 1839 2&). Tvenne
skärpningar äro här anlagde; i den nordöstra var malmlagret körtelvis
blandadt med kalk och grönsten, hvarvid kalken rådande, i dec
sydvestra befanns malmen samlad endast i vestra hörnet14).
Nära intill denna grufva lärer fordom en liten skärpning blifvit
bearbetad för silfvermalm, ty blyglans och litet kopparkis
förekommo der blandade i malakolit och glimrig gneis ,4). I
kringliggande trakt bestå bergen af gneis och yngre granit, som på
sina ställen innesluta hornblende. Äfven anträffas
hornblendeskiffer, och den med graniten uppträdande gneisen öfvergår till
en del i glimmerskiffer *4).
På varphögarne af koppargrufvan påträffas följande
mineralier:
Magnetkis.
Kopparkis.
Grammatit i magnetkis.
Lepolit, stora kristaller, omgifna af ett svart skal och
sittande i magnetkis.
Grön fältspat.
Hisingerit.
Rautaniemi eller Askola jerngrufva, å norra sidan af
Lojo storö, var redan i äldre tider känd, men troligen för dess
svavelhalt ödelemnad. Är 1827 belades den med arbete, som
afetadnade 1830. Ifrån 1852 har den åter varit i gång. Malm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
