Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
nig, af jemnt gry och ej särdeles härd; glimmern och fältspaten
äro knappt märkbara. För sin eldfasthet kallas den af allmogen
valkiakivi 14). I denna by finnas äfven några små fattiga
kalkbrott 14).
Pusula kapell.
I närheten af Seppålå by hafva svafvelkisvittringar i gneis
gifvit anledning till sprängning.14). I Pusula kalkbrottet tyckes
kalken blott utgöra skölar i gneis; dess allmännaste struktur är
grofspatig 14) och färgen blåaktig 8Ä).
Vid Marttila påträffas väl gneis, men diorit (dels tät, dels
quarzig) och syenit tyckas hufvudsakligast utgöra bergarter i
denna trakt 84).
På Hyölä egor ett obetydligt kalkbrott. Kalken är rödbrun 14)
samt mycket uppblandad med serpentin af röd och grön färg 34).
Från samma by finnas prof på finkornig granit och
hornblende-bergart, fullt genomdragen af magnetisk jernmalm 34).
Vid Hyrkela röd kristalliserad fältspat. Emellan Hyrkela
och Ollas en gneisartad, nästan tät blandning af quarz, fältspat
och något hornblende, genomdragen af en hvit mjölkquarzgång 84).
Uti Karisjårvi kalkbrott är kalken finkornig, nästan tät
och något i rödt stötande 84).
Ä Böhle hemmans egor, 4 verst från Högfors bruk (Wihtis
socken), är en jernanledning med strykning N.O. och S.W. —
Gångarten quarz och glimmer 19).
Emot Somero rån, vid vägen till Oinasjärvi vidtar röd
granit S4).
Uti Lojo socken finnas följande malmfbrande sjöar:
Anti-ainen, Heinjärvi, Saarjärvi, Salovesi och Wàherma.
Wihtis.
Uti södra hälften af denna socken förehades af L. A.
Laü-haeus om sommaren 1856 malmletningar, hvarvid bergarter från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
