Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
artade lameller och beslag, och på Aromäki, i närheten af
samma by, hornblendebergart 94).
Salmijärvi eller Kitula jerngrufva, 5 verst i O» från
Ki-tula by, upptogs 1820 och drefs blott till 1823. Den är anlagd
i ett lågt berg, som består af dels gneis, dels granit med små
fältspats- och quarzådror; derjemte förekommer en grönstensgång,
som utgör malmens gångart och tillika förer homblende, svart
glimmer, fältspat och litet talk. Malmen håller mycken svafvelkis **).
Några 100 steg åt S.S.O. ligga Kitula och Hinttala
byars samfälta kalkbrott. Kalkgångens strykning är O.N.O. och
W.S.W.lft). Kalken är finkornig, något spatig af hvit och grå
färg; den förer chondrodit, serpentin och chlorit 8*).
På % mils afstånd åt O. uppträder samma kalkgång i
Rautsuo kalkbrott15). Här är kalken finkornig och innehåller
ett mineral, som troligen är pyrargillit 84).
Bremer anför blodstensmalm på Salitu rusthålls egor.
Westling undersökte stället, som ligger vid Laaris torp, och
lemnar följande beskrifning deröfver: Allmänna bergarten är ett
chloritlager af cirka J/4 mils bredd med strykning N.O och S.W.
— Häri förekomma sprickor af 1 à 2 liniers, sällan en tums
bredd, som äro fyllda med grönaktig kalk, och uti kalkens yta
sitter jernmalm. Gloriten är mycket mörkfärgad och jernhaltig.
Samma bergart förekommer i Sammati kapell af Karis-Lojo,
samt i Nummis och Pusula ^apeller af Lojo socken, allt i en
N.O. fortsättning af samma bergsträckning.
Från en skärpning på Luola äng i Kaj ala by finnas
prof-stuffer af gneis 84). Invid samma by skola flere betydliga
kalkbrott finnas lft).
Marniemi ödelemnade jerngrufva utgöres af 2:ne större
och 3 à 4 mindre skärpningar. Den var redan känd före
Ori-järvi grufvas upptäckt. Ar 1831 upptogs den från ödesmål, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
