Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
höjer sig landet några famnar och bildar en sandmalm, som
endast på några ställen ur dammjorden framskjuter en och annap
syenithäll l4).
Norra delen af socken består af rapakivi, som upphörer i
närheten af Norrmarir, och här vidtager en mera grå färgad gneis
med strykning O. och W. 14). Denne genpmskäres af ådror och
körtlar af gröfre ljus granit1).
Berget Wilikieri, y4 mil O.S.O. från* Södermarks by,
består af röd granit 1). Å södra sidan af berget -tillkännager
kompassen närvaro af jernmalm på 40 famnar från N.O. till S.W. ,3),
som är blandad med svafvel- och magnetkis 1).
Bergarten i Nakkila kapell består till det mesta af grå
granit, som vexlar med mörk glimmerrådande gneis. I Leistilå
by, till venster invid landsvägen till Lautakylä gästgifveri,
förekommer en med svafvelkiskörtlar genomsatt hornblendebergartl3).
Sandstensflis är den rådande lösa sten, som anträffas ifrån
Irjante ända ner till Björneborg 14).
I denna socken finnas 3:ne jernbruk: Fredriksfors
(masugn), Fredriksberg och Norrmark, båda med stångjemssmide.
Nejden af Björneborg var redan på första hälften af förra
seklet känd som utgångspunkt för 2:ne skifferregioner, hvaraf den
ena sträckte sig i sydlig och sydostlig riktning genom Åbo- och
Nylands län, den andra rakt åt O. in i Tavastehus län.
Isynnerhet den sednare af desse benämnes af Tilas, som först
omtalar densamma, den stora skiffergången, och samma benämning
vidhålles af professor P. A. Gadd, hvilken i Kongl. Svensk.
Ve-tensk. Akademins Handlingar för år 1780 lemnat en utförlig
beskrifning derom under titel: 11 Rön om skiffer gångarne i
Finland, och takskiffer i dem’1 Det är just ej mycket hedrande
för vår tid, att hvarken i rent vetenskapligt eller i praktiskt
hänseende några nyare undersökningar gått ut på att bestämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
