Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
N.O. genom Messuby socken, Teisko kapell samt Kangasala
och Orivesi socknar till Längelmäki, och den andra grenen
går i N.W. genom Låmpelå och Sääksmäki till Kalvola. I
sistnämnde socken visar sig skiffern isynnerhet omkring Kuttis
och i berget Ahvenuskallio, som ock vid Kiekala by."
Sastmola.
Gneisen på Lappfjärds sidan är hård och af brun tørg
och visar på några ställen en strykning från S. till N. — Vid
Tuorila gästgifveri vidtager rapakivi af samma beskaffenhet som
emellan Woro och Lillkyro1*).
Eura.
På Omse sidor om Eura å utgöres denna socken af ett
flackt land. De nordvestra bergstrakterna bestå af rapakivi*).
Jemmalmsanledningar skola finnas vid Kotoja, Laukakallio, vid
jyön Keikiolonsuo, samt på Panelia skogen i Rakuvuori 1J).
Bergskontorets samling bevarar en dioritstuff, som är tagen på
Heuru skattehemmans egor i Hongilaks by 84).
Kauttua jernbruk, som har stångjernsgmide, är beläget i
denna socken.
Euraåminne.
Af Tilas uppgifves, och troligen efter honom af Bremer,
att trakten åt Raumo till består af rapakivi. Westling angifver
bergarten vid Raumo vara gneis, som har likhet med den vid
Helsingfors, stryker från O. till W. och fortfar till närmare Diode
i Letala socken.
De (brut i Ulfsby socken omnämnda syenithällarne blifva
närmare Luvia mera talrika och mindre djupt täckta af
damm-jord. Syenit är nu som fast klyft den enda rådande bergarten
ända till 1/% mil nära Raumo, hvarest stora block deraf äro nog
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
