Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Längelmäki socken bar några malmförande sjöar; de äro:
Kuorehvesi, Längelmävesi, Nytkimäjärvi, Ylöjärvi och Ylö-
Jämsä.
En quart mil norr om kyrkan fördömmer i en liten
bergklack vittrande syenit 8*).
Af Bremer uppgifves ett ställstensbrott finnas vid
Kaipo-mäki i Kuivasmäki kapell, utan att dock närmare bestämma af
hvilken art ll).
Vid Järvenpää torp af Moksi by och Korpilaks kapell
finnes anvisning till jernmalm uti kornform, som är spridd i en
brungrön chloritartad bergart. Något åt 0. blir bergarten
gneisartad och malmen samlad i drummer14).
I denna socken finnes ett blästerverk, vid namn
Kosken-saari. Ett annat Pengerkoski, beläget inom Kuivasmäki eller
Petäjävesi kapell, nedbrann år 1847 och har sedan dess ingen
tillverkning so). Socken är rik på sjömalm; den förekommer i
sjöarne Ala Kintausjärvi, Huhlisjärvi, Jämsävesi,
Kalma-vesiy Kangasvesi, Kelväjärvi, Keppajärvi, Kintausjärvi,
Kolu-järvi, Kumpujärvi, Lummene, Mustaselka, Märojärvi,
Petäjävesi, Pyhäjärvi, Rautavesi, Sakarijärvi, Suolivesi, Uuhivesi,
Uutana, Yli Kintausjärvi och Ylämeronen.
Nedre Sääksmäki härad.
Kalvola.
Här äro ofvan dammjorden stående bergsträckningar
säll-syuta, men deremot jordstenar i största ymnighet sammanrösade
i smärre kullar och åsar, som stryka från N.W. till S.O. — Uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
