Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
gom redan på första halden af förra seklet härstädes blef
anträffad och någon tid bearbetad, men hufvudsakligast framkallade ett
i Somero socken anlagdt glasbruk dessa undersökningar, hvilka
äfven kröntes med framgång, emedan man i Tammela fann
ymnig tillgång på quarz. I den emot Somero gränsande delen af
Tammela bestå bergen af gliromerfattig granit, som på flere
ställen förer stora quarzkörtlar, samt genomdrages af gångar af
samma ämne. Allt sedan på de sista decennierna mineralogin
och dess studium böljade göra framsteg i landet, blefvo dessa
gamla quarzbrott, som tillika med glasbruket ödelemnats, rika
källor för mineralfångst, så att för det närvarande Tammela,
hvad mineralrikedom beträffar, tillfyllest kan täfla med Pargae
socken.
De äldsta uppgifter om denna socken lemnas af Tilas, som
1738 noggrannt tyckes hafva undersökt densamma. Den af
honom begagnade, numera föråldrade nomenklaturen för
bergarternas bestämmande gör att dessa uppgifter om sockens
geognostiska beskaffenhet ej kunna användas under våra förhållanden.
Hans vigtigaste upptäckt var emellertid ett kopparmalmstreck på
det såkallade Hopiavuori (hvilket sedermera fick namn af
Tilasin-vuori), och emedan detsamma i sednare reseberättelser ej finnes
omnämndt, anföres ordagrannt i det följande Tilas beskrifning om
stället:
„Å Tammela prästbords ägor, till vid pass 400 famnar ifrån
Papinsilda eller prästebron, blef vid mit vistande i orten den 4,
5, 6 och 7 October 1738 följande kopparmalmstreck blottadt,
vid hvilket tillförene desse omständigheter förelupne äro."
„Bonden Johan Göranson Mälkola ifrån Koskis kapell och
Lampis socken har år 1733 funnit härstädes anledning till
mineral, som han förment innehålla silfver, hvarföre han deraf tagit
profstenar, som uti utgifne attest af prosten Amnell och
Länsmannen Orell blifvit angifne vara brutne af en stor lös sten på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
