Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Faltattmturi och Könttainen fyra toppar af en sammanhåll*
gande bergsträckning, som afskiljer Kuusinkijoki- och
Kitkajärvi-vattenéragen, samt i N. slutar uti en lägre bergskedja,
Avain-vaara kallad.
Bergarten på Pyhätunttui tyckes, så mycket den blifvit
observerad på norra sluttningen, ursprungligen hafva varit lerskiffer,
som vid genombrytning af den å bergets. högsta topp rådande
quarzen blifvit förändrad till åtskilliga quarzvarieteter, hos hvifta
tydlig schiktning eger rum. Toppen består af hvit, nästan ren
quarz, som på sina ställen fårgas af jernoxid och är uppfylld
med druser af små bergkristaller. Anmärkningsvärd är i denna
hårda bergart en jättegryta af 5 fots djuplek och med en
diameter af 2 fot, hvars inre utvidgar sig bukformigt. Grytan
förekommer å en vestlig afsatö endast några famnar lägre än
högsta toppen.
Mukavaara bildar åt S.W. en brant klippvägg, hvars
bergart i en kornigare varietet står nära Pyhätunluri-skiffern. På
bergets halfva höjd anträffas en grotta af 2 famnars djup och 3
alnars höjd*).
Emellan begge nyssnämnde berg igenfinnes en
Pyhätunturi-skiffern närstående bergart uti smärre höjder.
V) Paanajärvi-systemet.
Paanajärvts södra strand är i det hela taget låg, ehuru
den omges af en liten med damrajord höljd höjdsträckning.
Annorlunda är förhållandet på norra stranden. Här framstryker en
ofta flere hundra fot hög bergsträckning längs sjön och lemnar
endast en smal strimma till jordbruk åt de der bosatte innevå*
’) Enligt allmogens berättelse anträffas på Rukavaaras norra
sluttning en ännu större grotta. Folksagan talar äfven om 2:ne parallell
löpande hvita strimmor (quarzgångar eller ådror), som anses för qvarblefoe
•pår efter Hin Ondes skidlöpning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
