Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
Kivikaüio uppträder å ömse sidor om Talvijoki små partier
tälgsten af gulaktig ljus färg *6).
I denna socken finnes Mästerverket Petåjåkoëki so).
Sotkamo sockens malmförande sjöar äro: Aittojärvi,
Ala jäv vi, Hakojärvi, Hiiren, Hiito Kieki, I v an dir a, Jättoa,
KeUojårvi, Kesseli, Kianto, Kiimasjärviy Kortesjärvi,
Korti-jårvi, Kuiva, Kupsunen, Kurtaja, Kuusamo, Käkkäjärvi,
Kåränjärvi, Lammasjärvi, Lenduanjärvi, Lutia, Matala,
Matalalotto, Murtojårvi, Mustajärvi, Mäntyjärvi, Nuasjärvi,
Ön t oj är vi, Pesonen, Petåjåinen, Pirttijßrvi, Pitkåjärvif
Rehja-jarvi, Saanijärvi, Saunajärvi, Selkåjärvi, Sintio, SyväloUo,
Tulijärvi, Vkonjärvi, Jfnettijärvi.
Kemi härad.
Remi.
Denna socken har blifvit ryktbar genom de 2:ne lösa
guld-förande drifstenar, som år 1837 påträffades på kammen af
en hög sandås invid Kemi elf och hvilka gåfvo anledning till
derpå följande guldletningar i norra delarne af landet *). Stället
hvarest fyndet gjordes, är beläget på Laurila hemmans mark
på 1 à 2 versts afstånd från elfvens utlopp i hafvet. Sagde
hemman beboddes då af kronofogden Elfving, som först observerade
guldet, förekommande uti nämnde drifstenar., hvilkas massa
föröfrigt utgjordes af bitterkalk af grofbladig textur jemte svafvel-,
kopparkis och blyglans. Bitterkalken tyckes ursprungligen hafva
bildat en gång uti en hornblendebergart,6).
*) Oe utfördes åren 1837, 39, 40 och 44 i Kemi och Rovaniemi,
åren 1847, 48 och 50 i Hyrynsalmi och Kuusamo socknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
