Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
ejjest med jord betäckta och vid sjöns norra strand belägna
Rautustunturi *4).
Vid sjön Isowiettonen uppgafs för circa 40 år sedan hafva
stått en masugn troligen for sjö- och myrmalm, men numera är
verket en ruin 24).
Puumalavaara ligger vid Lamsojårtna nordvestra strand*
Endast på spetsen af berget sticker granit fram ur dammjorden
Emellan Lombola och Pello bestå åtskilliga berg, ibland
dem äfven Selkävaara, då de visa fast klyft, af granit. Nära
Pello gästgifveri framträder vid Torneå elfs venstra strand samma
bergart, som äfven blifvit observerad 5 verst högre upp vid elfven.
Muonio elfs strand består vid Tretaine (?) by af gneis; något
högre är bergarten finkornig granit a4).
Juvakaiaenmaa är en smal bergås af circa 800 alnars
längd invid Nieaajolri med strykning från N.O. till S.W., som
5 verst ofvanom Kolari gästgifveri faller i Muonio elf. På hela
dess längd träffas spår af magnetisk jernmalm 24). Detta
malmfält var redan på slutet af 1600-talet kändt. Är 1840 inmutades
det tillika med Yllåatunturi, Karkunjupuka- och
Linankm-vaara. Efter undersökning befanns likvisst dessa 3:ne berg icke
innehålla någon arbetsvärd malm. Juvakaisenmaa bearbetades
dock till 1843, och sedan den tiden har det legat i ödesmål a6).
Malmen förorenas mycket af svafvel- och speerkis 81) samt
kopparkis 4S). Dessutom fogå som fremmande beståndsdelar kalkspat,
pyroxen (i stora svarta kristaller), skapolit81) och gips85).
Vid Niesajokis högra strand består Riatimelavaara af
granit, och 71/2 verst norr om Kolari förekommer
glimmer-skiffer med innesittande granater M).
Omkring en half mil norr om nyssnämnde malmfält finnes
kalk vid Èoneoja och Kokkoniva. På sistnämnde ställe bildar
kalken ett lager af inemot 20 famnar M); den är småspatig och
kornig med inblandade gröna punkter 86). En fjerdedels mil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
