Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IM
ti& spridd dels såsen smal» ränder eller ådror, deb i fläckar af
bigot en half fot i qvadrat och obetydlig tjocHek, delo såsooi
tunna beslag eller blad i lossnor, dels utgörande blåefyilnader
och ufcräxter på grof tät quarz eller utbildade quarzkristaller.
Malmen trifves bäst tiHearamans med grof quarz och är icke falt
fri från svafvelkis, som ej sällan anträffas förvandlad till
jera-ofcMfrydret med bibehållen kristallform. År 1856 belades stället
med försöksarbete, som ådagalade att malmen under bergets yta
småningom aftog. Vid sprängningarna upptäcktes ett mineral
såsom fyHjiad i bergets lossnor och ihåligheter, hvilket liknande
Here kända mineralier ännu q närmare blifvit undersökt. Det
ftr hvitt, någongång på ytan dragande i grönt, blått, violett, rödt
eller brunt. Taget ifrån nyss lössprängdt berg är det mjukt som
deg, plastiskt, kännes fett och hårdnar i luften, men ftrgen
undergår ingen förändring genom atmosferifiernas inverkan **).
SvafVelkisförande drifstenar, som anträffas på Æäiketunturi,
hafva gifvit almogen anledning att anse berget för
kopparmalmförande *♦).
Liikenysvuora och Pyhåtuntwri utgöra en nordvestlig
fortsättning af Kåtketunturi. Pyhåtuntwri har betydlig höjd
och är med dammjord betäckt, men Liikenysvaura har
isynnerhet å norra sidan blottade ställen, der quarzit öfverallt framstår.
Att denna bergart äfven är rådande uti Pyhåtunturi, kan med
så mycket större sannolikhet antagas, som Aakenusvaara, hvilket
i N.W. derifrån fram stryker, hufvudsakligast utgöres af quarzit **).
Aakenusvaara bildar ett temmeligen högt, långt och bredt,
samt endast å östra sidan obetäckt berg, hvars sträckning går i
N.W. och S.O. — Quarziten visar ofta förklyftningar och flbr ett
sttfferkkt utseende, samt öfvergår i en finskiffrig, ganska mjuk
quarzit, med varierande mäktighet ifrån j/ä ti® 1 **
drifver, ÉMraijemte en mörkgrå lerskiffer med stark inblandning al
quart och af ringa mäktigbet förekommer. F-érklyftaingarne fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
