Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
upptagande af hornblende förvandlas till hornblendeskiffer 18>
ForCsättes vägen åt kyrkan till, så blifva bergen allt mera skiffriga
och uppträda som gneis, hornblende- och glimmerskiffer 88).
Sistnämnde bergart uppter 4 verst före kyrkobyn diluvialiåror, som
stryka från N.N.W. till S.S.O *•). Vid kyrkobyn dela sig bergen
i- tvenne grenar, hvaraf den ena stryker åt N. till SuUtamo och
består af de ofvannämnde bergarterna, och den andra åt O. tiB
Kidilä, hvarest bergarten uppträder som talk skifferÖfverallt
genomdragen af quarzgångar och glimmerskiffer 33). Vid kyrkan
innehåller hornblendeskiffern mycket svafvelkis, isynnerhet der den
förekommer i närheten af granit, och detta gör att bergarten
vittrar22). I närheten af Kidelå kyrka förekomma i
glimmer-akiffern, söm här är den rådande bergarten, granater af högröd
ftrg (almandinera3), som hvarken äro väl kristalliserade eller
användbara till slipning 8S). Grufvor hafva här till temmetig
djuplek fordom blifvit bearbetade40) och detta troligen för tenn,
emedan man trodde granaterne innehålla denna metall 8).
Stau-rolitkristaller i lösa stenar anträffas i trakten31). Bakom Kidelå
försvinner glimmerskiffern, och hornblendeskiffer samt röd
finkornig granit (såsom t. ex. vid Koirinoja) uppträder 29).
I trakten af Pitkåranta utgöras bergarterna dels af granit,
som äfven får gneisartadt utseende, dels af verklig gneis 38),
enligt Sobolewski äfven af hornblende- och talkskiffer 23). Uti
dessa uppsätter med ett strykande från S.O. till N.W. en
grönstens-gördel, som utgör den kopparmalmförande massan33).
Malmfältets bredd är 8 å 20 famnar, men malmen förekommer endast
i tvenne gångar af 5 à 6 fots bredd 23).
Pitkåranta kopparanledning var redan känd omkring år
1$10. Fyra år sednare inmutades stället af Baranqpf,
Oschwin-zørø och Amsmoff, men någon bearbetning tyckes ej blifvit af,
emedan 1821 storhrittaniske undersåten, Lionejl Lckiv, som
härstädes äfven hade upptäckt tennmalm, ånyo inmutade detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
