Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
startbruna fjåderspolar. De yttre vingpennorna svarta; de inre
svartaktiga eller svartgrå med rostbrunaktiga, hvita kanter. Den mycket
klufna stjerten rödbrun med svartaktiga tvärstreck, som isynnerhet synas
på inre fånen.
Honan något större, ofvan svartbrun med breda rördbruna eller
hvitaktiga fjäderkanter; hufvudet, halsen samt kroppens nedra delar
hvit-aktigt rödbruna med ett svartaktigt streck långsåt spolen af hvarje fjäder.
Unge, som nyligen lemnat nästet: Hufvudets och halsens fjädrar
med afrundade spetsar, rostbruna, mot spetsen smutsigt hvita med ett
svart streck åt spolen. Byggen och vingtäckarna åt midten svarta, i
kanterna rödbruna. Näbbhuden, munvikarne och nedre näbbroten gula.
Benen ljusgula. Iris blekgrå.
Gladan är mer eller mindre allmän i nästan hela Europa, de
nordligaste delarne undantagna. År dock sällsynt i det södra England och
Irland. I Rysslands och Siheriens tempererade delar skall hon äfven
talrikt förekomma. I södra Norrige, mellersta och södra Sverige om
sommaren en allmän roffogel; om vintern högst sällsynt i Skåne, dit han
om våren anländer i Mars. Se vidare Skand. Fauna, hvarifrån förestående
är lånadt.
Enligt mig meddelad uppgift skulle Gladan låta se sig i trakterna
kring Wiborg, men något bevis uppå att hon verkligen förekommer hos
oss, känner jag icke.
Falco at er, Lin. Svart Glada.
Artm. Ofvan svartbrun; den mindre klufna stjerten utmärkt af mångö,
smala tvärband. De yttersta stjertpennorna icke öfver en tum längre
än de mellersta.
Svarta Gladan är en innevånare från gamla verldens varma
hira-melstreck. Endast under sommaren finnes han uti de nordligare delarna
deraf, dock utan att gå högt mot norden, och är redan sällsynt i
Preussen och Danmark. Allmän i hela Afrika. Han ålskar företrädesvis sådana
skogar, som stå i granskapet af floder och lugnvatten; uppehåller sig om
dagarne nästan alltid på öppna ställen; och i, skogarne endast för nätterna
och under häcktiden. Nanm.
Denna fogel är här upptagen med anledning deraf, att Liljeborg
fann den teml. allmän vid Onega, och ända till Archangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>