Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
mjuk och flygten tyst. Om dagen dölja de sig på mörka ställen
i bergskrefvor eller murar, eller bland löfven i trädkronor och
buskar, emedan de äro besvärade af solljuset. Framkomma de
om dagen, blifva de med skrik och larm förföljda af skator*
kråkor och sparfvar, hvilka samla sig kring dem och ofreda dem
på allt sätt. — Andra deremot sky mindre dagsljuset; deras ögon
äro ej så stora, deras öronöppning har ingen klaff, och deras
fjäderklädnad är mindre yfvig.
Ugglorna gripa sitt rof mest på marken, och det består
merendels i smärre däggdjur, isynnerhet råttor och möss. Likväl
gripa en del fogeln i flygten eller i trädkronorna. De häcka i
ihåliga träd, på trädens grenar, i bergskrefvor och på marken.
De lefva i engifte och honan ruar äggen. Dessa äro hvita,
ofläckade, vanligen runda och till antalet 3—4. Fjällugglan lägger
ett större antal.
Ungarna, som äro dunklädda och grå, och som hos de
flesta arterna ha ögonkretsarna mörka, rugga under fbrsta hösten
och få då de gamlas drägt. *) De gamla rugga en gång om året.
Somliga arter äro stann- eller sträckfoglar, andra flyttfoglar.
Hithörande foglar kunna ej lämpligt delas i flera slägten,
utan bibehållas i ett, nemligen:
Uggleslägtet (Strix, in.),
som delas i tvenne afdelningar: Dagugglor och Nattugglor.
1) Dagugglor (Striges diurnae).
Öronöppningen oval, af medelmåttig storlek och utan klaff.
ögonkrètsen mindre, samt upptill afbruten.
*) Härifrån gör Fjällugglan (S. nyctea) undantag; hon får ej sin fullt
utbildade drägt förr än efter flera år. Häri liknar hon sin sambo på
fjällen, Falco Gyrfalco.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
