Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
än mörkare fläckar på de gråa banden, derigenom att de ljusa
fjäderändarna afbryta dem; midten af bröstet och magen ljusa,
nästan hvita och ofläckade; gumpsidorna ljusgråa; de undre
stjert-täckarna svagt och orent rostbruna. Rygg och skuldror ljusare
samt mera gulgråa än hos de utbildade, men vingar och stjert
som hos ofvan beskrifne unga hanne. Den ljusa, gulaktigt
blygråa näbben mot spetsen mörkare med gulare mungipor;
benen ljust blyfärgade; iris brun. Längd från näbb- till
stjertspetsen något öfver 8 tum; vingbredd låVs tum; mellan
ving-och stjertspetsen 1V8 tum. Skjuten den 13 Sept. 1850 och
genast afmålad. Anm. Uti dess kräfva fanns blåbär och
lemningar af insekter. *
En af J. v. Wright vid Haminanlaks skjuten ungfogel år
1836, och aftnålad af F. v. Wright, skiljes från föregående
genom följande: Nacktofsen längre och rikare; de hvita
färgteckningarna på hufvudet knappt antydda; fläckarna på kroppsidorna
mörkare och skarpare begränsade, men gå ej så högt uppåt
halsen; det mörka bandet från underkäkens rot endast utmärkt af
mörka fläckar; och slutligen hafva näbb och ben en mörkare färg.
Likaså utmärkt som Sidensvansen är genom sina silkëslena
fjädrar och deras vackra färger, blef hon det äfven derigenom
att man förgäfves sökte hennes kläckorter, bo och ägg *), och
det blef först vår genom så många och stora uppfinningar
utmärkta tid förbehållet att upptäcka äfven dessa. Det lyckades
nemligen Engelsmannen Wolley att under en treårig vistelse
i Lappmarkerna slutligen sommarn 1856 i Muonioniska finna
•) Se härom Sv. Jäg. Förb. Tidskr. årg. I, 1832 sid. 289 l:sta spalt,
af W. v. Wright meddelade uppgifter från hans Lappska resa samma år.
Han fann Sidensvansen vara allmän under kläckningstiden vid Karesuando,
der den kallades: Kuukainen. Vid Ketkesuando voro de ännu allmännare,
och en den 22 Juni skjuten hona hade liggfläck och 2:ne halfiardiga ägg,
m. m. Det var således W. v. W. som gaf första säkra anvisningen
hvarest dessa foglars bon skulle sökas.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
