- Project Runeberg -  Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten / Femte häftet /
126

(1857-1864)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

Vid Haminanlaks ses denna sångare ganska ofta under sina
vandringar till och från norden, och jag har der om våren fött
höra dess herrliga sång.

54. Sylvia Rubecula, Lath. Rödhake Sångare.
Knltarintakerttu.

Artm. Ofvan olivgrå; inunder hvit; pannan, hufvudet framtill
och halsen vackèrt gulröda. Längd kring 5l/2 tum;
vingbredd kring 9 tum.

Beskrifning: Fogeln om våren: Hufvudet och halsen ofvan
samt ryggen och vingtäckarna gråa med mörkt olivgrön
anstrykning. Öfver pannan till ögonen, hufvudets sidor, halsen framtiH
och öfra delen af bröstet gulröda af en serdeles behaglig färg.
Denna öfvergår på halssidorna med askblått i den ofvan mörka
färgen, samt utbreder sig på sidorna af kroppen och får mera
bakut en olivgul anstrykning. Midten af bröstet och magen hvita.
Vingpennorna mörkbruna med ljusa spetskanter. Stjerten likaså.
Iris brun; benen grågula; näbben svart.

Om hösten äro de öfra kroppsdelarna mera olivgröna. De
stora penntäckarna med rostgula spetsar.

XJngdragt: Alla öfra kroppsdelar gråaktigt olivfärgade, med
en liten rostgulaktig fläck nära spetsen af hvaije fjäder; sjelfva
spetsen brun. Strupe och bröst smutsigt rostgulaktiga med bruna
kanter i spetsen %af hvarje fjäder. Måge och undergump smutsigt
hvita. Stjertpennornas utfan och öfra täckfjädrar rostbruna. Sk. Fn.

Rödhaken är af alla våra sångare den om våren tidigast
ankommande (medan marken ännu är snöbetäckt) och som dröjer
qvar längst inpå hösten, samt är temligen allmän uti skuggiga
barrskogsbackar. „Om aftonen, straxt efter solens nedgång
intager han toppen af ett högre träd, oftast en hög gran,
derifrån han till nära midnatt och nästan oafbrutet låter höra sin
sorgligt q vittrande sång." J. v. W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:55:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfnes/5/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free