Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Den vistas på torra fält och sandhedar glest bevuxna med
ljung eller enris. På marken löper han snabbt liksom Ärtorna.
Nästan ständigt rörer han stjerten upp och ned. Utan någon
egentlig sång har han en egen, lätt igenkännelig, hastig tockton:
zir-lyl zir-ly-hvit! som han dels flygande, dels sittande på en
sten eller stör ofta upprepar. Sk. Fn.
Ärleslägtet (Motacilla, lath.).
Näbben utdragen, rät, smal, nästan valsformig, dock framtill
betydligt af smalnad, med käkkanterna endast litet inböjda;
näbbryggen nästan kantig, spetsen syUik, och innanför denna
med blott en svag inskärning.
Näsborrarna invid näbbroten, små, fria, genomsigtiga, rund-
aküga eller aflånga, ofvan läckta af en bar hinna.
Fötterna spensliga och tunna; alla tre framtårna till första
leden förenade; tår och naglar svaga, de sednare litet
böjda; baktåns klo lång och smal.
Vingarna medelmåttiga; Sidje innersta vingpennan nästan lika
lång med de längsta handpennorna och med inskuren spets;
af handpennorna den lista nästan försvunnen; den 2:dra
kortare än 3idje, som är längst.
Stjerten mycket lång; dess pennor smala, och aüa nästan
lika långa.
Med undantag af den längre stjerten hafva de, som
ofvan redan blifvit antydt, den största likhet med Piplärkorna.
Båda könen likna hvarandra mycket till färgteckningen, men
vårdrägten är mycket olika höstdrägten, ty de rugga två gångor
om året.
Deras lefnadssätt och födoämnen äro nästan desamma som
Piplärkornas. De vistas gerna vid vatten och vada deri, och slå
ständigt stjerten upp och ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>