Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
hörn en gråaktig skuggning tvärsöfver halsen under det hvita;
ryggen och skuldrorne gråbruna, men något ljusare än
nacken ofvanföre. Hela underlifvet hvitaktigt med en stark vacker
rostgul anstrykning på sidorna af kräfvan, bröstet och
kroppsidorna. De små vingtäckarna kantade med ryggens färg; de
största med något ljusare färg och med ljusa grågulaktiga breda
spetskanter, hvarigenom ett ljust band öfver vingarna; de mörka
vingpennorna äro smalt kantade med hvitaktigt blågrått,
handpennorna på midten med hvitt; de inre vingpennorna med bredare,
småningom försvinnande, mera brunaktig kantning. Stjerten lika
med vingpennorna; dess yttersta pennor jhed hvit, något i gult
dragande utkant.
De unga hafva kalotten ljusare, en mindre, mattsvart
strup-fläck, samt i öfrigt orenare färger.
Anmårkn. Jag har här haft tillfälle att se exemplar af denna art o. P.
borealis från antingen Siberien ellei* Sitka, (alla anteckningar om
foglarna saknades). Båda dessa syntes vara af något mindre storlek än
de här förekommande, men utmärkta genom mycket renare och mera
gråa färger på öfra kroppen; renare hvita på den undra dél^i deraf,
och der med en ren rödgul svag anstrykning på sidor och bakut;
vingpennornas kantning hvit; med få ord, öfverallt ljusare och renare.
Denna egentligen Lappmarkernas innevånare kommer under
sina ströftåg om vintrarna stundom nedåt landet och är skjuten
t. ex. vid Haminanlaks 1832 af J. v. Wright*).
Anmårkn. Uti Sverige är den anträffad sydligare, eller vid Grimmestorp i
Westergötland samt vid Upsala, och sydligast på öarna i Bohuslän af
W. v. Wright, som om denna fågel säger: P. Sibiriens må blott
nämnas som en stor sällsynthet i skärgården, ty jag har endast engång
1842 i slutet af October träffat och skjutit honom i Bohuslän, då en
familj beslående af 7—8 st. fanns i sällskap med andra mesar i
barrskogen vid Torebo, och hr C. Ekström såg i September månacfr
året. derefter på de yttersta Paternoster-skären (Hamneskär) en flock
bestående af 15—28 st., som samteliga togo sin kosa rakt vesterut
i öppna hafvet. Om någon af dem hann motsatta stranden af
Kattegat är osäkert. Götheb. Handl. 1850 sid. 66.
*) Något vidare om denna logels förekommande hos oss, känner
jag icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
