- Project Runeberg -  Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten / Femte häftet /
187

(1857-1864)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

Ungdrägten är alldeles olik de gamlas: panna, tyglar, hela
hufvudet och halsen brunsvarta, mörkast öfver ögonen och i
nacken, ljusast på kinder och halssidör; äfven hela ryggen till
stjerten brunsvart, endast skuldrorna ljusare genom
underliggande hvitt; en oval fläck på hjessan, hakan, strupen och öfriga
underlifvet hvita; kroppsidorna och de undre stjerttäckarna ljust
brunaktiga. Ögonlockskanten lju^t blodröd, nästan zinnoberröd;
benen mattsvarta. Stjerten relativt och absolut längre än hos de
gamla, annars lik deras, liksom vingarna, ehuru med mindre
hvitt.

Stjertmesen förekommer i det södra Finland under
sträcktiderna, isynnerhet om hösten (Oktober). Att ett och annat par
kläcker här är säkert, och jag har i Juli på en ö (Drumsö)
härin vid skjutit ungfoglar från en hel familj. Hvarest de i större
antal hos oss tillbringa sommarn, känner jag icke. I
Kuopio-trakten observerade jag dem aldrig under sommarn, blott om
hösten och redan tidigt mot våren (Mars?). Enligt Naumann kläcka
de temligen allmänt i flera trakter af Tyskland, men äro der dels
flyttfoglar, dels endast sträckfoglar och i enskilde par äfven
stann-foglar. De lägga der tvänne kullar. Hos oss torde de -vara
endast flyttfoglar.

Dessa mesar, ehuru ingalunda rädda af sig, äro dock ofta
svårare att få skjuta än någon af deras anförvandter, derigenom
att de oupphörligt sträfva framåt, och som det synes blott i
förbifarten taga sina födoämnen. De låta derunder höra sitt
ü-li-tüt och derjemte ett annat kort syrs-ljud. Företrädesvis
, genomvandra de glesare löfskogar med bustcar, eller hålla sig
utmed kanterna af större skog.

Då Stjertm^sarna flytta från en trakt till en annan, flyga
de temligen högt, och äro derunder redan på afstånd lätt
igen-känneliga på deras långa stjert i förhållande till den lilla kroppen,
samt genom sin flygt, hvilken dock liknar de öfriga Mesarnes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:55:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfnes/5/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free