- Project Runeberg -  Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten / Femte häftet /
193

(1857-1864)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

pennan snedt öfver spetsen samt utvändigt hvitaktig; de
tre följande med en kantig hvit fläck i spetsen; det
mellersta paret med breda rostgråa kanter. Längd något öfver
6 tum; vingbredd kring 42 tum.

Beskrifning: Från den större Sånglärkan skiljes denna lätt
genom sin korta fjädertofs på hufvudet, den kortare tvära stjerten
och genom de hvita fläckarna på vingarna.

Näbben mörk, mot roten ljusgulaktig; benen grågula.
Baktåns raka klo äfven ljus. De på midten af utfanet med hvitt
kantade handpennornas täckare äro svarta med en bred hvit
änd-kant; en annan hvit fläck på vingkanten; en tredje uppstår genom
hvita spetsar på en del af de små,vingtäckarna. Hufvudet ofvan
på längden fläckadt eller bandadt af svartbrunt och rostgrått;
derunder ett hvitaktigt band ofvan ögonen o<jh ända mot nacken;
under de brunfläckiga kinderna ett smalt mörkt band från
näbbroten utmed den hvitaktiga ofläckade strupen; halsen på ljus botten
med mörka långsfläckar, som glesna och blifva längre nedpå
sidorna af kroppen. Det hvitgula underlifvet är på framhalsen
mera ockergult. De svartbruna vingfjädrarna kantade af ljust,
bredast på inre vingpennorna. Rygg och skuldror svartbruna
med breda grågulbruna fjäderkanter. Finska Museum.

Trädlärkan förekommer, ehuru ej i mängd, allårligen
tidigare på våren vid Helsingfors under 8.à 14 dagar, hvarefter de
försvinna, men hvarthän vet man ännu icke. Om hösten har jag
här hvarken sett eller erhållit någon af dessa foglar. Uti Uskela
af Åbo län förekommer den som häckande; och vid Haminanlaks
har jag skjutit en i November, då det redan fanns snö på marken
och var kallt. Den sistnämnde, som var en vilseflugen fogel, blef
original till figuren i Sv. Fogl.

Denna lärka, som till färgteckningen står Sånglärkan så
nära, skiljes dock redan på afstånd lätt ifrån densamma genom
sin fjädertofs på hufvudet, hvarigenom dess hals ser smalare ut,

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:55:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfnes/5/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free