Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
då genom luftens och solljusets inflytande, samt genom
fjäderkanternas slitning, undergått en så stor förändring. Redan under
våren försvinna Qäderbrämarna som voro olika färgade, det röda
på hjessan och bröstet framträder, hufvudet bakom och halsen
blifva renare gråa, ryggen och skuldrorna renare och ljusare
kanelbruna; den märkvärdigaste förändringen har dock hjessans
och bröstets röda färg undergått, då den från mörkt, blåaktigt
röd öfvergått till skönaste karmin.
Anmärkn. Stundom förekomma sådana hannar, hvilka under sitt första år
sakna den sköna, röda färgen på bröstet. Denna röda larg på bröstet
har dock en mindre utsträckning hos de unga och yngre foglarna, ån
hos de gamla hannarne.
TJngdrägten: Grimman och ögonkretsen hvitbrunaktiga;
hufvudet ofvan brunaktigt grått med mörka långsfläckar, så äfven
nacken, ehuru med mindre fläckar och inåt renare gråa fjädrar;
framryggen och skuldrorna ljust rostbruna med mörka spolfläckar;
öfvergumpen hvit med blandning af brunaktigt och med mörka
långsfläckar; svalget och strupen smutsigt hvita med fina, mörka
långstreck; kräfvan och sidorna af kroppen gulbruna med mörka
långsfläckar; midten af bröstet och buken smutsigt hvita, på
undre stjerttäckarna med öfverdrag af ljust rostbrunt. De små
vingtäckarna ljust rostbruna, de större och de stora äfvenså, men
inåt mörka och med kantning af smutsigt hvitgult. Vingarna i
öfrigt och stjerten temligen lika dem hos honan; äfvenså näbben,
ögonen och benen. — I denna drägt liknar Hämplingen temligen
den dock mera rostgula fogeln i ungdrägt af föregående art,
hvilken lik viss t redan då och alltid skiljes genom sin gula näbb.
Hämplingen tillbör egentligen vårt lands sydliga delar, men
förekommer ännu i S:t Michel, och stundom till och med i
Kuopio. Ehuru de flesta Hämplingar försvinna mot hösten,
öfvervintra dock stundom några af dem i Nyland.
Denna i det fria så trefliga Fink, hålles ock i fångenskap för
sitt vackra utseende och sin sång, men blir lika litet tam i bur
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
