Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.289
ning är enkel, men angenäm. De lifliga ögonen äro stora och
ligga uti en befjädrad muskelartad fördjupning, hvilken dock icke
är så utmärkt som hos Tornsvalorna.
Svalorna äro muntra, modiga och behändiga foglar, hvilka
ej allenast flygande hela dagen igenom söka sin föda, utan äfven
under flygt släcka sin törst och bada sig, om man så får kalla
det, att de litet vidröra vattenytan med kroppen. Stundom sätta
de sig dock äfven i träd, på byggnader och klippor, men ej för
en lång tid. De vistas gerna i grannskapet af vatten, öfver hvars
yta de ofta sväfva omkring fångande insekter. Många bo i
menniskans närmaste granskap; andra vid stränderna af sjöar
och floder; och ännu andra i klippiga trakter; men ingen af dem
bor i skogarna. De tillbringa vintern eller hela den kallare och
kalla årstiden i Afrika och den varma delen af Asien. De äro
sällskaplika och ses sällan ensliga; äfven under sina sträcktåg
äro de samlade i stora skockar, resa om dagarna, och fånga
födoämnen under färden; de om våren ankommande äro stundom
ensliga foglar. Sin enkla, qvittrande, behagliga sång låta de höra
från soluppgången om morgonen. Deras födoämnen bestå uti
hvaijehanda flygande insekter, hufvudsakligen flugor, myggor och
mott, dock icke sådana, hvilka äro beväpnade med en stekel
i stjerten, såsom bien och humlor m. fl. De lägga en eller två
kullar om året, och några arter bygga ett konstfärdigt bo af ler,
deraf de i näbben bära små portioner i sender och som
hopklib-bas af ett limartadt spott, hvarmed Svalorna äro försedda; andra
inreda sina bon uti naturliga hålor, eller gräfva de sjelfva sådana
åt sig i jorden. Dessa bon bibehållas under flera än ett år, men
undergå hvarje sommar vanligen en större eller mindre reparation.
Äggen äro sällan flera än 6, hvita, eller rödlätta, punkterade
med brunt eller grått. Ungarna födas länge af föräldrarna, äfven
ännu efter det de öfvergifvit boet, samt också under flygten.
Ungarna äro till färgteckningen temligen lika de gamla, som rugga
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
