Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.296
dagar äro tillräckliga att utmatta dem och göra att flera at’ dem
sätta lifvet till, då de under sådan ful väderlek måste sakna
äfven föda. Denna utgöres nemligen af högtflygande insekter, dem
de under den starkaste fart förstå att med lätthet fånga i sitt
stora gap, och hvarmed de hålla ut ända till aftonskymningen.
Härigenom stå de midtemellan Svalorna och Nattskärrorna. —
Då de synas danade för att tillbringa sin tid blott i luften, så
duga deras korta med skarpa klor försedda fötter ej till annat
än att haka sig fast vid lodrätt stående planer, men ej till att
röra sig på en horizontel *). De sätta sig aldrig på en
trädgren eller något annat fritt ställe, utan blott i hålor, som äro
högt upp belägna och der de bo och bygga. Deras äfven i luften
fångade bomaterialier utgöras af halmstrå, fjäder och hår, hvilka
de förena och fästa genom sitt limartade spott. De lägga få,
aflånga och enfärgade hvita ägg, en gång om året.
137. Cypselus Apus, Illig. Tornsvala.
Linnapäüsky; Tervapiüsky.
Artm. Hela fogeln svartaktigt gråbrun, med hvit strupe. Längd
7 till 73/4 tum; vingbredd 17 till 17l/% tum.
Beskrifning: Näbben svart; ögonringen mörkbrun; tar-
m
serna klädda med mörka fjädrar, tårna nakna och brunaktiga
med svarta klor. Hela fjäderklädnaden med undantag af den
rent hvita, breda strupen, svartaktigt gråbrun med grön
sidenglans mest öfverallt; på pannan samt ofvan ögonen hafva
fjädrarna till en del fina hvitaktiga kanter. De något ljusare
undre stjerttäckarne hafva innanför sin ljusa ändkant en mån-
*) Af någon tillfällighet nedkomna på marken, der gräs eller annat
dylikt finnes, kunna de icke derifrån uppflyga. Jag har en gång som ung
tagit en Tornsvala lifslefvande, som under häftig strid med en like kom
så nära marken att dess vingar nådde gräset, då fogeln förlorade sin
jemnvigt, blef der liggande och flaxande, utan att kunna höja sig och få luft
under vingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
