- Project Runeberg -  Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten / Femte häftet /
303

(1857-1864)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.303

att löpa med. De utgöra ett mycket talrikt slägte (öfver
hundrade kända arter) och förekomma af olika storlek, nemligen från
.en kalkons ända ned till sparfvarnas.

Dufvorna bo uti skogiga och klippiga trakter och gerna
tillsammans i större sällskaper. Under sina sträck- och ströftåg
förena sig många arter till tallösa skaror. Alla egentliga dufvor
hafva en snabb, lätt och af ett tvinande sus åtföljd flygt. De
dricka mycket och på bestämda tider af dygnet, samt förtära
gerna salt. Bada gerna i vatten, (men icke i torr sand eller
mull). — De lefva i engifte och paret åtföljes under hela året,
klatscha med vingarna under fortplantningstiden, och hannen låter
under hvarjehanda löjliga åtbörder höra sitt egna kuttrande läte.
Deras veka och fridfulla väsende har blifvit ett ordspråk, oaktadt
de mot sin egen afföda visa mindre ömhet än mängden af foglar.
Sina konstlösa nästen bygga de af torrt ris och gräshalm, antingen

1 träden, trädhålor eller i klippor, och lägga deri enligt regeln

2 rent hvita ägg, två gängor om året. Äggen rufvas och
ungarne uppfödas af båda makarna gemensamt. De hafva ej den
såkallade liggfläcken i likhet med foglarna af föregående slägten,
och som hos Hackspettarne finnes äfven hos hannen, men de
behöfva den ej heller, emedan hos dem under rufningstiden
utvecklas en hög grad af värme.

De i vildt tillstånd lefvande arterna, äfven i södra Europa,
flytta för vintern till varmare länder, eller äro åtminstone
sträck-foglar och gå sydligare från sin kläckort, för att i varmare trakter
finna en rikligare föda under den kalla tiden af året*). De hos
oss kläckande två arterna öfvergifva vårt land mot hösten, men
återkomma tidigt på våren. En tredje (C. Turtur) förekommer
hos oss blott tillfälligtvis, och endast i vårt lands nordligaste
trakter.

*) De vid Skandinaviens vestra kuster kläckande Rlippdufvorna göra
härifrån ett undantag, ty de qvarblifva der under hela året.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:55:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfnes/5/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free