Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
naturliga storlek och förvånar genom sin litenhet Den dubbla
eggen åt samma riktning i hvardera ändorne tillåter ej antaga
dess användande såsom rätmejsel med mindre, än att den ena
ändan alltid varit instucken i ett skaft eller handtag. Fig. 4 och
5 hafva eggen i motsatt rigtning till hvarandra, och om äfven
fig. 4 för sin längd, hvaraf här en tredjedel blifvit framställd,
tillåter dess användande såsom mejsel endast med handen, utan
handtag, så kan detta ej hafva varit fallet med fig. 5, som med
en obetydlig längd förenar en ganska ansenlig bredd. Föröfrigt
består fig. 4 af en fin sandsten, är funnen i Birkkala socken och
tillhör lektor Gottlund; fig. 5 är formad af en fin syenit, funnen
i Uskela socken och befinnes i friherre Fr. Linders samling.
Hålmejseln, som blifvit använd att urhålka träd, har
liksom rätmejseln oftast varit försedd med skaft Detta gäller
hufvudsakligast för de kortare formerna. Den finnes ibland våra
stensaker lika ofta som rätmejseln, men tyckes variera mera i
sitt utseende, hvarföre här å plancherna II och III blifvit
aftecknade nio former, de flesta mer eller mindre afvikande ifrån
hvarandra. Fig. 6, funnen i Helsinge socken och bestående af
diorit, är återgifven i sin naturliga storlek. Förvånande är dess
ringa längd i förhållande till den ansenliga bredden, som
ovilkorligen talar för den omständighet, att den i tiden varit
försedd med ett trädskaft, ty eljest hade den ej med venstra
handen kunnat hållas, för att af den högra emottaga klubbslag,
hvarigenom den drefs in i trädet Dessutom framter detta
redskap den hos oss sällsynta egenskapen att vara slipad på åtta sidor.
Fig. 7 är den vanligast förekommande formen af hålmejslar.
Dess längd, hvaraf här en tredjedel blifvit afbildad, tillåter
antaga, att densamma kunnat begagnas utan skall, hvilket äfven
dess Öfre ända tyckes tillkännage genom tydliga spår af
klubbslag. Den består af diorit, är slipad på fyra sidor och blef
funnen i Parikkala socken. Fig. 8, mycket rått formad af kisel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
