- Project Runeberg -  Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten / Nionde häftet /
14

(1857-1864)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

samling de enda exemplaren af denna form. De utmärka sig
hufvudsakligast genom sin ovanliga längd och sin Öfverallt
nästan jemna bredd. Förvånande är äfven, att de i sin yttre
skepnad äro så nära Öfverensstämmande, men dock funna i så olika
delar af landet, såsom fig. 13 i Sysmä socken och fig. 14 i
Tervola kapell af Remi socken. Den förstnämnda består af fin
diorit, den sednare af kiselskifler. Fig. 13 är dessutom ett af
de få stenredskaper i landet, som blifvit funne i S:t Michels län.

Liksom mejseln var yxan hos den finska urinnevånaren ett
af de förnämsta verktyg. Äfven hos oss kan man indela detta
redskap i rät- och tväryxa. Rätyxan har skaftet i samma
rigtning som eggen, hvarigenom den blir svår att skiljas ifrån
rätmejseln, hos hvilken jag i vissa fall sOkt framhålla enahanda
egenskap. Tvåryxan deremot har skaftet tvärt mot eggen.

Plancherna IV och V framställa åtta mer eller mindre olika
former af rätyxor. Fig. 15, bestående af diorit, är en af de
vanligaste, hvars öfre tunnare ända varit inkilad i skaftet Den
har blifvit funnen uti tillandningarne efter Wuoksens fällning.
Fig. 16 är en ovanlig form, äfven af diorit, som tyckes
tillkännage, att skaftet varit fästadt med remmar kring yxans öfre
smalare del. Dessutom igenkännes, att eggen blifvit förnyad genom
slipning. Denna yxa påfanns vid gräfning i Kangasala socken
och bevarades i grefve Steinheils mineralsamling, som inlöstes af
Universitetet Numera har den öfvergått till Etnografiska Museum.
Fig. 17 är en rätyxa af diorit, som blifvit funnen i Kumo
socken. Fig. 18, ehuru från okänd fyndort, har här blifvit
afteck-nad för dess egna form, hvilken vid första påseendet och för
sin längd kunde tagas för en verklig rätmejseL Dock anser jag
den böjning, ritningen tydliggör på dess skuggsida, vara
karakteristisk, att den nödvändigt borde hänföras till en med remmar
skaftad rätyxa. Den är formad af lerskiffer. Fig. 19, bestående
af kiselskilfer och funnen i Kumo socken, är af den vanliga for-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfnes/9/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free