Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
har länge tvistat om denna forms fordna bruk och velat utge
den hafva varit begagnad som slungesten; dock har prof.
Nilsson afgjort frågan i det han ifrån Grönland erhållit ritning på
ënahanda ännu i bruk varande metsänken. Veterligen är detta
det enda hittills i Finland funna exemplar, dock hafva vi i
sten-trissan och sänkestenen bevis derpå, att den finska nordbon
under hednatiden äfven varit fiskare. Fig. 49 är föröfrigt formad
af granit och funnen i Kumo socken. Fig. 50 och 51 (pl. XV)
förmodas vara s. k. knackestenar, som användes till att
förfärdiga och slipa andra verktyg. De äro försedde med
ingröpnin-gar på hvardera sida, för att med fingrarne bättre kunna hålla
i dem. Fig. 50 påträffades vid guldletningarne i Kuusamo
socken och består af mycket qvarzrik glimmerskifTer, fig. 51 är af
granit och funnen i Lappajärvi socken. Universitetet eger utom
dessa ännu ett exemplar af sistnämnde form, ehuru något
mindre, och i Linderska samlingen uppgifves äfven några exemplar
af knackestenar.
Vi komma nu till tvenne former af stenredskaper, som icke
sällan blifvit anträffade i landets nordvestliga socknar och som
icke finna sina likar uti något nordiskt museum. Universitetets
samling eger många exemplar deraf. De äro här återgifne å
plancherna XV, XVI och XVII (fig. 52—57). Den ena formen
är aflång och tillspetsad i båda ändorne och utmärker sig genom
sin storlek, den andra rund, men båda försedde med hål nästan
i midten, som tyckes tillhandage, att de varit begagnade med
skaft och troligen såsom klubberedskap. Ehuru deras
bearbetning i allmänhet är mycket rå, så vågar jag ändå ej utge dem
såsom hörande till den egentliga stenåldern, eller med andra
ord till en tid, då ännu ej bruket af någon metall var känd i
norden, hvilken åsigt äfven derigenom kan vinna något stöd, alt
de skandinaviska länderna ej hafva att uppte liknande jordfynd.
De tillhöra förmodligen någon nyare tid, någon allmännare folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
