Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
egor i Helsinge socken. Till hvilket ändamål pålstafvarne blifvit
använde, är ännu ej utredt Att de varit försedde med skaft
synes dock tydligen. Prof. Nilsson säger derom följande:
„Somliga antaga att de varit skaftade som vxor, genom en ifrån
skaftet utgående sidogren; andra att de haft rakt skaft. Men vare
härmed huru som helst, sä är det säkert att de varit
stridsvapen; ty inom min ringa erfarenhet hafva de redan tvenne
gånger blifvit funna tillsammans med stridsvapen".
Hvad som vid fig. 65 fäster särdeles uppmärksamhet är,
att den är försedd med enahanda spiralteckningar och
vågformiga tvärlinier, som prof. Nilsson uti sitt nya arbete öfver
bronsåldern i Sverige bevisat hafva tillhört Phoeniciska lemningar i
norden. Enahanda teckningar finnas äfven på det andra
exemplaret af pålstaf. Fyndens antal är dock ännu så ringa, att man
ej deraf vågar draga några slutsatser.
Fig. 66 är ett bronssvärd, funnet i Storkyro socken och
fig. 67 en lans- eller spjutspets, som påfanns i ett stenrös på
det s. k. Kasaberget, i närheten af Strömsby egendom i
Kyrkslätt socken. Båda hafva de sina närstående former i de
svenska bronsfynden, och till jemförelse har jag fig. 68 aftecknatett
bronssvärd, funnet för några år sedan vid jernvägsgräfningar på
Scbagerstadshed i Westergötland, som härstädes bevaras i
Universitetets samlingar.
Af dessa omkring 40 fynd, antagligen hörande till
bronsåldern, som dock hafva en temmeligen stor utsträckning uti
Ny-lans och Åbo län, är man berättigad draga den slutsatsen, att
ett folk åtminstone för en tid bosatt sig i landet, som medförde
vapen af brons och af stensorter, hvilka icke voro inhemska.
Men hvilket detta folk varit och hvarifrån det kommit, dertill
våga vi ännu ej leda våra slutsatser, emedan för fä fakta kunna
upptes. I ögonen fallande äro jemväl teckningarne å de båda
funne pålstafvarne, som utan tvifvel häntyda på ett phoeniciskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
