- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
14

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hit vågar nog ingen sig, så länge vi hafva vår heder-
lige magister Bengt att stöda oss till.

— Nej far, nej far — återtog flickan — Nu ser
jag henne åter, om I bara hade en yxa ville jag dräpa
henne.

Barnen började nu också att se något märkligt
röra sig i fogningen mellan stockarne, och i deras upp-
jagade inbillning vardt det snart ett stort hufvud, som
försökte sticka sig in. De skreko derför och greto öf-
verljudt. Några kastade sig ned och läste böner och
psalmer, andra fattade i klockarns kläder och bönföllo
om att han ej skulle lemna dem.

Flickan, som först fått syn på trollpackan, hade
emellertid fattat en stor yxa och rusat mot det ställe
der hon sade sig hafva sett trollnålen. Här började
hon nu af alla krafter att hugga i de murkna stockarne.

— Sågen I om jag träffade? — frågade hon och
lät sin arm utmattad sjunka till sidan.

— Nej, nej, inte ännu! — skreko barnen på en
gång. — Hon drog nålen tillbaka strax du kom.

En stund förflöt under tystnad.

— Nu kryper hon fram igen! — ropade en liten
gosse och smög sig förskräckt bakom bänken.

— Ja, ja der är hon! — ropade flere af barnen.

Lisa, eller som hon vanligen kallades Fingerlisa,
för sina vackra händers skull, skyndade att på nytt
göra bruk af yxan, och ändtligen började barnen att
skrika högt af glädje.

— Der fick hon! Der ligger hon och låter! —
ropade de om hvarandra. Och verkligen låg det nå-
gonting svart under bänken, som rörde sig oroligt åter
och fram. Klockaren läste sina böner och fick ändtli-
gen mod att nämare undersöka föremålet för deras för-
skräckelse. Men det var endast en knippa dref, sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free