Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Kunde du?
Han såg så varmt och innerligt på henne. Men
hon stirrade tankfullt framför sig. Hennes händer föllo
långsamt åt sidan. Der borta vid Söderport hördes
stadsknektarnes sorl och rop, när de aflöste hvarandra
för nattvakten. Plötsligt reste hon sig upp.
— Det är sent junker! — sade hon. — De vänta
mig åter der uppe!
— Elsa! — ropade han ”lidelsefullt och ville hålla
henne qvar.
— Nej nej, fråga mig icke mer.
— Du vill då inte svara mig. Men grannarne ha
nog rätt, som säga, att du är en besynnerlig flicka, Elsa.
— Hvad ha grannarne sagt?
Hon såg förvånad på honom.
— Jo de säga, att du är en flöjel, som blott vill
leka och aldrig fästa dig. Men du har handlat orätt
med mig. Du har visat mig något, som du aldrig me-
nat. Dina ögon ha inte talat sanning Elsa. Om du
visste hur mycket jag håller af dig!
— Så sade äfven Gudmund Åkesson, och han gifte
sig strax efteråt med svarta Malin!
— Ja, du har haft många friare Elsa!
Han såg en stund utåt vattnet. Derpå reste han
sig upp och hoppade i land.
— God natt Anders Barberare! — sade hon vän-
ligt och stötte ut båten. Men han låtsade inte höra
henne. — Akta dig för vackra Greta på ”Hvita stjer-
nan” — ropade hon efter honom. — Hon är kär i dig!
Nu vände han sig om och ämnade svara, men hon
var redan ett godt stycke ute på fjärden. Han såg en
lång stund efter henne. — Hvad jag var dum — sade
han halfhögt — som nämnde det. Grannarne ha nog
rätt. Hon vill endast fjäsa och flina, men aldrig all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
