- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
127

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dig karl mera törs hjelpa mäster Hvitlock i handtver-
ket, sen Anders Lunta fick blodhostan, då trollkonan
spottade åt honom.

— Då tog du det från henne, när hon sof? — frå-
gade magister Olaus med en skarp blick.

Det hördes på frågan att modet hos fångvaktaren
var en allt annat än omtvistad sak, och denne tummade
också ifrigt sin gamla mössa, innan han svarade.

— Gud bevare mig för så’n synd, Ers ärevördig-
het ... men nu var det så, att när Ers ärevördighet
gick hem den der qvällen, så fick hon den ena svåra
anfäktelsen efter den andra ska’ jag säga, och så bad
hon mig så vackert, det stackars kräket, att jag skulle
gå till hennes mor, förstås, och bedja henne tala vid
höga rätten, och så gaf hon mig den här blankfisken.
Inte för det jag vågade röra vid den på två hela da’r,
ska’ Ers ärevördighet tro, men så fick jag höra att
hennes mor det sjåpet gått och lagt sig på sjöbotten,
och så träffade jag mäster Bacareeus, åldermannen, och
han tyckte att jag borde lemna den här till höga rät-
ten. Men då erinrade jag mig, att Ers ärevördighet
frågade härom dagen om något stod skrifvet på’n, och
så tänkte jag, att jag kunde vara Ers ärevördighet på
något sätt behaglig.

— Det var rätt gjort af dig, Holger, och nu kan
du låta den stanna här hos mig, — sade magister Olaus,
afbrytande. — Annars gissar jag att han sätter sig på
grund, den der blankfisken, i din syndige strupe. —
När klockartjensten i S:t Clara här näst blir ledig, kan
du emellertid göra dig påmint.

Mäster Skarp bockade sig ända till golfvet. Så
mycken nåd, sade han, hade han aldrig tänkt sig, förstås,

När han gått, stod magister Olaus en lång stund
försgjunken i betraktande af den sällsamma tingest, han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free