Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från skolfilmåret 1922—23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att en viss procent av nöjesskatten ipå bioeraierna igivet borde an-
slås till speciella biografiöreställlningar för skolungdom.
På tal oim nöjesskatten är det icke ur vägen att omnämna, att alla
Wogratfförevisningar, som anordnas i undervisningssyfte, uttryckligen
äro fnitagna från beskattning enligt nöjesskattförordiningen. Detta
förhållande tillämpas också lojalt och med förståelse för sakens in-
nebörd på alla håll ,i landet utom ett — –––
Enligt hr Bergs utsago förefaller det, som om vår goda huvudstad
•av vissa skäl ganska länge hållit sig em smula reserverad gent emot
de möjligheter till förströelse av god ooh bildande art, som skolfil-
imen erbjuder ungdomen. Emellertid har ett omslag skett just inne-
varande vinter, ooh det synes vara de två mästerfilmema ”Som flytt-
fågel i Afrika” av Bengt Berg och ”Nanook, köldens son”, som brutit
isan. Fiteema förevisades före jul .flera dagar i sträck på Palladium
för läroverksungdpim, och sedan faa de på senare tiden körts för folk-
skolebarnen från flera olika stadsdelar.
Som exempel och föredöme i pedagogisk förståelse för filmens upp-
gift inom skolvärlden nämner hr Berg bland andra rektor Hedström
i Östermalms läroverk. Det är nu fjärde terminen som i detta läro-
verk filmförevisning anordnas varje lördag ä läroverkets aula för
hela elevskaran. Programmen, upptagande både undervisningsfihn
och förströelsefilm, utväljas av rektor Hedström och hr Berg till-
sammans, men den förre genomgår altid samvetsgrant nöjesfilmen
och brukar understundom taga med sig ett par elever för att för-
vissa sig om att programmet är ägnat att slå an på den ungdomliga
publiken.
Det är ju icke heller ovanligt, att en skola äger en egen skolfita-
apparat — ungefär ett hundratal sådana torde nu finnas utplanterade
i skolor över hela landet, därav mestadels i läroverken. Det borde
naturligtvis vara en 7,000, säger hr Ber,g, men det kommer så små-
ningom. Ofta har det hänt att en1lärare, som varit på semesterresa
ute i Tyskland, kommit över en skolfitaapparat för billigt valutapris
och inköpt den för sin skolas räkning. Sedan skall man alltså börja
med förevismimgar, och då blir det att vända sig tit skolfitaavdel-
nihgen i Stockholm för att få program. Sådana förhyras efter ett
pris av 5 öre pr meter för ’enstaka filmer samt nedåt avrundade
priser för sammansatta program på hettimme, PA-timme o. s. v.
Det kan vara ganska intressant att ge akt på de olika önskemål,
som framkomma angående programmens sammansättning, säger hr
Berg. En lärare vill hålla programmet inom en sluten rami ooh rekvi-
rerar därför uteslutande filmer om skogsavverkning, timmerflottning,
träförädlimg, papperstillverkning o. d. En annan klyver programmet
i två delar, vardera om ett ämne. En anman åter vill ha en film av
varje typ o. s. v. Var och em tycker, att hans metod är den rätta,
och var ooh ’en får vad han vill ha. Men far Berg konstaterar, att
en upptäckt, som mången lärare gör efter att från början ha hyst
allvarliga farhågor för nöjesfiteerna, är att en dylik avgjort bör
följa — och följa sist — på programmet. Har man sinne för barn ooh
det som roar barn, kommer man snart nog på idet klara med detta.
Man Svensk Filmindustris skolfiteavdelnimg har ingalunda sin kli-
entkrets inskränkt till enbart folskolor och läroverk. I allt vidare
kretsar har bildningsfiteen — som hr Berg helst kallar -denna film-
bransch — gjort sig populär, och från mycket olika håll inkomma
rekvisitioner till arkivet. För att först hålla oss till undervisnings-
amstaltema, höra så olikartade institutioner inom detta gebiet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
